♥

Igår kväll hämtade pojken och jag ut ett paket hos les gardiens (fastighetsskötarna). Det var till mig och innanför DHL-emballaget gömde sig något fantastiskt fint. Inslaget på gammaldags vis.

Min fina, fina satchel som min ännu finare pojkvän gav mig i födelsedagspresent. En väska i den mest perfekta röda nyans som går att tänka sig. Med spännen och ett litet, litet E och en liten, liten punkt på locket. Den är så otroligt fin. Alldeles lagom i storleken och underbar på alla sätt.

Helt underbar. Och tusen gånger finare än på nätet. Där den också är hur fin som helst.

My red satchel arrived today and i L-O-V-E it! Everything about it is perfect. The colour, the size, the tiny litte E with a dot on the flap. Everything.

Det här med soldressar alltså. Är inte det alldeles otroligt fint? Sådana där kjolens midja är så hög att den korta överdelen inte blir en magtröja utan bara lämnar en liten bit hud synlig. Den biten som är ovanför naveln.

De här fina kommer ifrån Carin Wester.

Och de här kommer ifrån Orla Kiely. Förra årets sommarkollektion. Egentligen är det en playsuit men det syns inte så vi låtsas att det är en helt vanlig kjol och soltopp istället.

Nej, ett litet strandset borde jag verkligen sy. Har ett mörkblått tyg som väntar på att bli en kjol. Kanske finns det tillräckligt för att det ska kunna bli en liten topp också. Jag måste verkligen börja sy igen. Se till att jag gör det är ni snälla.

Wide and very high waisted skirts together with cropped camisoles are probably my current obsession. It would be pefect for a day on the beach.

Titta vilken fin tygväska jag fick utav min arbetsgivarfamilj igår. Zadig & Voltaire var sponsor till ett stort design- och konstevenemang som mamman i familjen jobbade på. Perfekt att bära runt mina cheerskor i.

My new tote bag that I got from the family I'm working for. The mom had worked during a design and art event and Zadig & Voltaire were sponsors. Perfect for carrying around my cheerleading shoes.

Så här fint var vårt hotell på utsidan.

Jag är helt lyrisk över de där stjärnorna. Så förlåt mig om jag blir tjatig. Idag fick jag dessutom reda på att Brad Pitt tydligen brukar bo på hotellet under den amerikanska filmfestivalen i Deauville. Sådant är ju alltid trevligt att känna till.

What our hotel looked like from the outside.

Det kryllar av små kråkslott i Deauville. De är så fina allihop. Så här ser det ut när man inte ser hav.

What beautiful Deauville looks like when you don't see the ocean.

Det blev presenter också.

Champagne, chokladbitar, en hälsning och en bok om Deauville ifrån hotellet. Ja, hotellet gav mig en present! Det stod framdukat på ett utav rummen när vi kom dit. Jag, som aldrig har druckit alkohol i hela mitt liv, provade en liten klunk champagne. För champagne och allt annat mousserande verkar så himla gott. Och det var det också. Ganska i alla fall. Jag skulle säkert kunna älska det om jag bara drack lite till. Men det är nog bäst att låta bli och fortsätta hålla sig borta från allt vad alkohol heter.

Boken visar vad som hände i Deauville under olika år. Man kan läsa om Coco Chanels butik från 1913 och se hur det äntligen gick att bada och sola igen någon gång under år 1946 eller 1947 när minorna från andra världskriget hade plockats bort. Och George Clooney finns på bild för år 1998.

Och så fick jag den här fina boken. Från en person som jag aldrig har träffat men som känner pappa och som har sett min blogg och kanske även min fina adressbok. Och som inte heter Cleo men som skrev det i hälsningen i boken. För tydligen påminner hennes frisyr om Cleopatras. Jag blev väldigt glad.

Sedan fick jag kläder. Den underbara sjömanskoftan ifrån Jumperfabriken visade sig vara ännu finare i verkligheten. Den är bra på att värma en frusen liten tös som mig och vid varje ärmslut blänker en guldknapp.

Jag fick även ett mycket elegant paket från NK. Det innehöll två Gant-plagg. En skjorta i pastelliga ränder med rutigt tyg under kragen och på insidan av knappslån. Den påminner lite om karameller tycker jag. Och så fick jag en tröja i en färg som heter Bubblegum. Jag har fått Gant-plagg de tre senaste födelsedagarna och kan nog aldrig få nog. Jag är förtjust i det märket.

Och så fick jag aktier. Som kanske låter trist men som inte alls är det. För det är aktier i LVMH och PPR. Och där ingår företag som Louis Vuitton, Loewe, Marc Jaobs, Fendi, Donna Karan, Givenchy, TAG Heuer, Chaumet, De Beers, Sephora, Le Bon Marché Rive Gauche, Guerlain, Benefit Cosmetics, La Redoute, Moët & Chandon, Dom Pérignon, Yves Saint Laurent, Gucci, Bottega Veneta, Stella McCartney och Alexander McQueen.

Himla fint tycker jag. Är superglad för alltihop!

Gifts I got. A book about Deauville with champagne and chocolate snacks from the hotel. Another book from a person called Cleo. Clothes from Jumperfabriken and Gant. And shares in LVMH and PPR: Two groups including loads of luxury brands.

Jag tänkte att vi skulle börja med att kika lite på hotellet. Mest på rummet faktiskt. Så får ni se mer utav de allmänna utrymmena senare. Fast entrén får ni se redan nu.

Korridoren på andra våningen (två våningar över gatuplan vill säga), där vi bodde. Bedrövlig heltäckningsmatta. I övrigt var det fint på det Marie Antoinetteska viset: Väldigt fint. I sitt sammanhang.

Och så rummet då. Som var hur fint som helst. Tapeterna var av tyg och sängen enorm.

Badrummet var elegant och innehöll morgonrockar att låna och världens bästa ögonbrynsplockarspegel. Den syns till höger i bild. Förstorande, perfekt putsad och med belysning. Jag saknar den redan.

Det fanns mycket annat fint i badrummet också. Som vita frottétofflor att ta med sig hem, en telefon och en doft från Hermès. Jag älskar badrumsprylar på hotell. Att man får ta dem med sig är helt fantastiskt. Och tänk då att hitta en liten parfymflaska bland inplastade tops och badmössor. Med en doft som till och med luktar gott. Himmelriket.

Det allra bästa med rummet var lönndörren in till mammas och pappas rum. Inga jobbiga kortnycklar för att kila över, inga ytterskor. Perfekt. Och vem har inte drömt om att hitta en hemlig passage? Mina föräldrar bodde identiskt med pojken och mig, fast spegelvänt. Passagen mellan rummen fick det att kännas som en liten svit.

Allting var så fint. Verkligen allt. Förutom utsikten. För vi såg mest ett stort vitt skynke på grund av renoveringsarbete. Fast vi kunde se ned i poolen också. Som var supefin den med.

Och jag sov hur gott som helst i natt.

Pictures from our hotel room. I love everything about it.

Nu har jag blivit firad som aldrig förr. För vet ni? Jag fick en överraskning. Och den var världsbäst!

Eftersom min pojke jobbade en del i torsdags när jag egentligen fyllde år, skulle vi hitta på något speciellt efter mitt jobb på fredagskvällen också. En överraskning. Jag fick inte veta någonting. Bara att jag skulle ha på mig någonting fint och att han skulle möta upp mig efter jobbet.

Jag bytte om i trappuppgången när jag hade slutat, gick ut genom porten och ringde upp honom. Han var lite sen, hade haft otur med métron och sådär. Så jag gick till hållplasen och väntade på honom. När fyra métrotåg hade passerat, syntes han fortfarande inte till. Men så plötsligt stod han bakom mig. Och jag kunde inte riktigt förstå för jag hade ju haft örnkoll på vilka som klivit ur vagnarna. Men kanske hade han tagit métron från andra hållet. Även om det verkade väldigt ologiskt.

"Jag har varit och förberett lite" sade han. "Vi ska ner mot vattnet". Vi började gå nedför gatan som jag jobbar på. Han tyckte att vi skulle gå över på andra sidan för att titta på huset som jag jobbar i. Jag förklarade att vi inte behövde göra det än, att det räckte om vi gick över lite senare. Men ganska snart såg han ändå till att vi korsade gatan. Så gick vi några meter till. Och sedan stannade han och pekade åt ett håll som jag skulle titta åt. Och där stod en bil. Med mamma och pappa! De har flugit ned samma dag och ordnat en hyrbil.

För nu skulle vi iväg. Till Deauville. Min favoritflats på jorden. Pojken hade redan packat min väska och det var bara att ge sig av på direkten.

Och var vi skulle bo? På Hôtel Normandy Barrière, som är så flott att jag saknar liknelser. Det är granne till både casinot och havet och ser ut som ett riktigt sagoslott. Och det har inte en, två, tre eller fyra stjärnor. Det har fem.


Det finns så mycket att visa er. Så jag tar och delar upp hela vistelsen i några olika blogginlägg. Helt fantastiskt har det i alla fall varit. Helt fantastiskt.

This week-end has been so great! My parents showed up on friday evening. Together with my boyfriend they had planned a trip for all of us to my favourite place on earth: Deauville. And we stayed at a five star hotel for two nights. I didn't have a clue about this. All of a sudden, they were just there. And my boyfriend had even packed my bag so we could leave Paris immediately!

Jag fick ett meddelande utan å och ä.

Och en helt enorm bukett i vitt och grönt. Så vacker.

Hur fin som helst.

I got another bouquet. It's huge. And very, very beautiful.

Just i detta ögonblick borde det rulla glädjetårar nedför många kinder. För titta vad som finns tillgängligt från och med idag. Polaroidfilm! Som inte kommer att ta slut utan som har börjat tillverkas på nytt i fabrik.

Det kanske inte är en så dum idé att skaffa sig en gammal polaroidkamera trots allt.

The Impossible Project release their film for Polaroid cameras today.

Jag har fått post också. Fina grattsikort och ett galet stort paket ifrån mamma och pappa.

Titta vad som låg i.

En superfin bukett med rosor i puder och rosa, små bollar i grönt och annat fint. Och en ask med belgisk tryffel.

A gift from my parents. The bouquet is so beautiful! And I bet the truffles are yummy too.

Vet ni? Jag har haft världens bästa morgon. Pojken hade tänkt till så fint och gjorde mig som vanligt hur lycklig som helst. Tack vare honom har jag nu äntligen fått uppleva Ice Cream for Breakfast! Häagen-Dazs i fyra olika smaker. Tillsammans med mina favoritmacarons från Gérard Mulot. Caramel et noisette.

Och så fick jag en tidning.

Och den större presenten har inte kommit fram än. Dels för att den inte finns i Frankrike och dels för att det tar sju dagar att stansa "E.". Ungefär så presenterade pojken sin present. Jag ska med andra ord få en sådan här!

Jag har världens finaste pojkvän. Och världens finaste födelsedag.

My birthday is finally here and so far it has been great, great, great! For breakfast I got loads of ice cream from Häagen-Dazs and my favourite macarons from Gérard Mulot. My boyfriend gave me a magazine. And in a week or so, his other gift will arrive too. A red satchel with an E and a a cute little dot on the satchel flap.

I've got the best boyfriend in the world. And the best birthday in the world too.

Imorgon, imorgon, imorgon. Allt är klart nu. Min sista dusch som tonåring. Min sista frukost som tonåring (snabbnudlar). Mina sista skärsår efter att ha rakat benen. Som tonåring. (Inre fotknölen på höger fot, höger knä, yttre fotknölen på vänster fot. Jag har rakat benen minst tusen gånger men ändå blir det alltid små blödande misstag).

Imorgon får jag nya år. Fast de kommer att börja på tjugo eller "tju" istället för att sluta på ton. 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29.

Fast vi fokuserar på det första tycker jag. Tjugo. Det känns inte så speciellt egentligen. Det är inte så speciellt. Men det känns konstigt att bara ha tre år kvar tills man är 23.

Och så är det våffeldagen imorgon. Marie bebådelsedag. Och Greklands nationaldag.

Det märks nog att jag längtar lite grann.

(Våfflor i håret från Tiny Tasty hade kanske varit fint.)

.

Tomorrow it's my birthday. Instead of ending with teen my age will begin with twenty.

Idag ska jag ha min allra längsta arbetsdag i Paris. I lite, lite mer än 6 timmar ska jag jobba. Och det känns faktiskt en smula tungt.

Ni får en bild så länge.

Today I'll work. So I give you a picture.

Jag har ju knappt visat er min vinterkappa! Kassen och silkespappret som den låg nedbäddad i fick ni se redan före jul. Men kappan då? Nej. Det är dags att ändra på det här. Innan vårkappan min tar över helt och hållet.

Den är så perfekt. Med små volanger, veck och gömda fickor, alldeles lagom markerade axlar och underbar vidd i kjolen. Och inte en endaste axelvadd. Den sitter helt perfekt. Min otroligt söta, lilla kappa. Det enda skulle väl vara att den inte direkt är anpassad till den svenska vintern. Men vad bryr vi oss om sådant?

My winter coat. I love it. It's simply perfect!

Någon undrade vilken doft jag skulle beskriva Paris med. Och jag vet faktiskt inte riktigt. För mest av allt luktar det bara utomlands. Den där doften som inte riktigt går att beskriva, utan är en blandning av allt. Damm och värme och frisk luft. Den där doften som alltid finns på semestern men som är sällsynt i Sverige. Som kan dyka upp i Sverige med. Men bara när det är vår- eller sommarvarmt ute och man minst anar det. Man kan hitta den i en vindpust. Ett litet stråk med utomlands mitt i Göteborg. Och plötsligt mår man så himla bra. Känner sig levande och förväntansfull och lycklig i hela kroppen.

Jag fösökte känna efter lite extra idag när jag gick ut och köpte frukost. Ibland luktar det av avgaser från bilarna. Utanför bagerierna luktar det bröd och sött på samma gång. Det finns en métrostation som luktar persika.

Men mest av allt luktar Paris utomlands.

I love the scent of Paris. It smells of abroad. Which is tricky to describe because I guess it's a scent of more or less everything. Fresh air, dust, warmth.

Sometimes Paris smells of cars, outside the bakeries you can smell bread. And something sweet too. And there is a subway station smelling of peaches. But most of all, Paris just smells of abroad. (And I love it.)

Jag lovade ju att ni skulle få se de parisiska hustaken så här kommer några. Så blir det fler någon annan gång. För jag kan inte riktigt få nog utav det där slitna och skorstensprydda. Och den som säger att Eiffeltornet är överskattat, har aldrig sett det.

Parisian roofs. They're just so perfect. With their imperfections.

En ganska kall vårdag, besökte vi Panthéon. Det visade sig vara en helt fantastisk byggnad, med kända tänkares gravar, pelare, en märklig klocka och enorma takvalv. Dessutom fick vi (liksom övriga européer under 26) gå in gratis. Tyvärr var det ännu kallare inne i byggnaden. Kallare än det är vid mejerihyllorna i mataffären. När det är sommar ute och man har bara ben och följer med och köper mjölk och ägg och fil och man håller på att frysa ihjäl. Kallare än så var det.

Vid gravarna var det också fint. Stämningsfullt. Fast det som nog var allra bäst var den lilla ställningen med infravärme som vi hittade och ställde oss vid ett tag.

We went to Panthéon some days ago. It was so beautiful but extremely cold. Colder than it was outside.

Vet ni? Paris är till och med vackert när det regnar.

Fast idag var det fint väder igen. Och det tycker jag ännu mer om!

Even rain is beautiful in Paris.

I går blev det Pagojuice och croque madame till brunch för min del. Himla fin kombination.

Yesterday's brunch. Juice from Pago and croque madame.

Bubbles.

Det kommer en uppdatering. Snart dessutom. Med en massa hustak och andra trevligheter. Jag har bara haft lite fullt upp de senaste dagarna. Suttit på restauranger till sent på kvällen och så. Och tränat cheerleading. Men håll ut så ska ni få en parisisk bildexplosion inom någon dag! Jag lovar.

I'll update very soon. And when I do, I'll let you see the parisian roofs.

Idag blev vi fyra runt middagsbordet istället för tre. Vid niotiden träffades vi vid Bastiljen och gick till Blue Elephant - den där fina thairestaurangen som pojken och jag besökte på vår tvåårsdag. Den där maten serveras i bananblad och man sitter i en djungel. Och där vissa råvaror direktimporteras ifrån Bangkok.

Pojkarna åt gryta med vindruvor, ananas, anka och säkert en väldig massa kryddor. Vi flickor valde istället någon sorts komprimerad kyckling med räkor och väldigt mycket thaismak. Inlindat i bananblad och med en ros av något som smakade rädisa. Och så beställde vi in flera sorters ris. Till efterrätt åt både Zak och jag vaniljglass med underbara iskristaller och färsk frukt. Mangon var helt fantastisk. Ananasen likaså.

Vi lämnade inte restaurangen förrän efter tolv.

Och i samband med det, brann stearinljuset ut.

Pictures from our evening at Blue Elephant. A great restaurant serving Thai food in a very special atmosphere.

He hej. Så här ser jag ut just nu.

Bolero från H&M som jag har använt flitigt i tusen år, en underbar 18-årspresent från mamma och pappa, med vit krage och gröna ränder från Gant. Och en vippig kjol, även den från H&M. Och det lilla silverhjärtat runt halsen.

Nu ska jag gå iväg och vara Zaks respektive på en liten middag som anordnas på hans schackklubb. Vi ska mest kika in. Sedan ska vi leta reda på Belle och hennes Magnus som har anlänt till storstaden. Så ska vi gå på någon restaurang och fira att det är vår.

Vad ska ni hitta på?

What I wear right now.

Polo shirt - Gant
Short cardigan and poofy, black skirt - H&M

Jag fick ett önskemål om en liten presentation kan man väl säga. Så här kommer den.

Hej, jag heter Erica. Jag är ensambarn och om sju dagar fyller jag 20 år. Jag är född på en söndag och det är jag väldigt glad över. För ett söndagsbarn sägs vara något alldeles speciellt. Och det låter ju inte helt fel.

Pappa och jag

Jag är en drömmare. Fast aldrig på nätterna. Och så är jag rätt välförankrad i jorden också. Och en romantiker ut i fingertopparna. Ibland tänker jag för mycket på saker istället för att faktiskt göra dem. Som att sy till exempel. Jag älskar att sy men gör det på tok för sällan. Fast sedan är jag rätt bra på att göra saker med. Men jag behöver oftast en extern motor. Ett projekt. Utan ett projekt blir jag rastlös och apatisk på samma gång. Det är när man faktiskt gör något som man känner sig levande. Och det tycker jag om.

Min pojkvän har sagt att jag är lite binär: Det är allt eller inget som gäller. Det kan vara jobbigt men jag tycker ändå om att vara sådan. Med en massa känslor. Aldrig avtrubbad.

Jag är uppvuxen i ett litet samhälle som heter Bollebygd. Först bodde jag mitt i skogen. Sedan flyttade vi till ett bostadsområde så att det bara var skog på en sida av huset. Under hela min uppväxt har jag utsatts för väder och vind i samband med dagis- och skolutflykter. Jag är inte så förtjust i utomhus faktiskt. Det är mest kallt.

De sötaste bilderna på mig som liten

Jag läste NV på Donnergymnasiet i Göteborg. I ettan flyttade mamma, pappa och jag till en lägenhet en sisådär sju minuter till fots ifrån Donner. Under andra året blev jag tillsammans med den finaste pojken på jorden. Han heter Zak. Vi gick i samma klass och efter skolan brukade vi gå hem till mig och laga mat och titta på OC eller One Tree Hill. Det som gick på TV några minuter över fyra.

När gymnasietiden var över kändes det väldigt klokt att göra någonting annat än att plugga ett tag. Så pojken och jag flyttade till en liten etta i Paris. Den fick vi tag på tack vare några vänner till Zak och hans föräldrar. För de bodde i Frankrike under några år i början av 90-talet.

För att betala hyran jobbar jag ungefär åtta timmar i veckan i Paris. Då leker jag med och tar hand om några svensk-franska barn. De är sju, fem och ett år gamla. Mest är jag där för femåringens skull. För hon är inte så värst förtjust i att prata svenska. Det försöker jag att ändra på.

Till hösten ska jag börja plugga igen. Och jag har ungefär tusen tankar kring det där. Trots att jag egentligen redan vet hur det kommer att bli. Men det får ni läsa mer om någon annan gång.

Vilka är ni?

A text about me. A presentation. Translate it here.

Feel free to tell me who you are.

Idag fick jag två väldigt fina födelsedagspresenter utav Belle. Den ena var ett T i trä som används till att breda ut crêpessmet. Ett sådant redskap har vi behövt ganska länge nu eftersom den här står i köksskåpet och längtar efter att användas varje dag.

Den andra presenten var en guldfärgad, liten fågelbur med kedja och rosett. Jag tycker att den påminner lite om ett prydnadsägg. Inuti sitter en vit fågel och kikar ut. Och jag är övertygad om att skapelsen skulle bli lika vacker om halsen som framför ett fönster med mycket solljus.

Nästan lite magiskt så där.

I got two birthday gifts from Belle today. A tool for making crêpes. I've wanted one for a while now since this is occupying our kitchen storage, longing to participate in our cooking habits.

The other thing I got was a little bird cage to wear around the neck. There is even a white bird inside. It would also be really cute to let it hang in front of a window. A window with lots of light that is.

Dagen crêpesmiddag. Zak och Belle åt varsin historia med ratatouille, skinka, någon kryddblandning och champinjoner. På min galette fanns skinka, champinjoner och chèvre.

Och så efterrätterna! Belles crêpe med kall nougat och sås på röda frukter, Zaks chokladcrêpe med svarta körsbär och så min koladröm som är så god att jag skulle kunna äta tre på raken.

Our dinner of crêpes. I love the caramel dessert!

 

♥ ♥ ♥

Jag blir bara mer och mer kär i min pojke. För han är världens finate. Så är det bara. Det är han som lyfter upp mig i sin famn så att jag får känna mig som en liten koala ibland, han som ger bort sin glass när jag har ätit upp min egen alldeles för fort, han som slår armarna om mig och pussar mig i håret när vi stannar till någonstans. Han som liksom passar ihop med hav och klippor och som jag bara inte kan få nog utav.

Och när jag pussar honom vid ögats yttre hörn ungefär och huden där har blivit alldeles varm av solen. Då tänker jag att det inte finns någonting annat i världen som är bättre.

♥ ♥ ♥

I love my boyfriend. And everyday I love him even more.

Idag har vi varit i Montmartre. Vi åt glass och sorbet i solen och satt på de stora trapporna framför Sacré-Cœur och bara njöt.

Today we've been eating ice cream in the sun and sitting on the stairs outside Sacré-Cœur.

Belle hade köpt med sig vindruvor till frukosten.

Vädret var helt fenomenalt. Vi hittade påskliljor.

Och när solen lyste som mest, blev det så varmt att vinterjackorna åkte av.

Jardin des Plantes var vacker som alltid.

Vi gick till La Mosquée (moskén) och åt glass utomhus för första gången i år. Zak drack myntate och fåglarna åt smulor på grannbordet. Det kändes som att vara i Marocko. Inte för att jag har varit där. Men jag är ganska säker på att det skulle kännas som det gjorde idag.

Efter lite parkbänksvilande vid Notre-Dame och musikantlyssnande på en bro, sade vi på återseende och jag susade iväg till min arbetsgivarfamilj. Några timmar senare satt vi på en mexikansk restaurang vid namn La Perla. Vi åt burritos och Belle var den enda som hade tur nog att få en ordentlig tallrik.

Maten var god men det var väldigt mycket sorl i lokalen. Därför intogs efterrätten istället på Le Paradis du fruit vid Bastiljen där vi beställde in varsin chokladfondue.

Nu ska jag gå och lägga mig för att vid lunchtid åka métro tillsammans med min pojke, gå av några hållplatser före honom och träffa Belle på Galeries Lafayettes gatuplan. Vid spiraltrappan som går ned till skoavdelningen.

Pictures from what we've done and eaten today. Perfect weather as long as the sun was shining, first outdoor ice cream eating of the year, resting in the sun outside Notre-Dame, mexican food in a loud environment and late fruit and chocolate eating. With my boyfriend's hand in mine and my childhood friend by my side.

I söndags kväll träffade vi Belle. Vi invigde vår vecka tillsammans med ett besök på en italiensk restaurang.

Min pojke åt lasagne. Vi flickor valde istället pennepastan för dagen med skinka och chèvresås.

Till efterrätt blev det varsin ganska tråkig och mäktig chokladbakelse. Mitt exemplar blev i alla fall väldigt fint på bild.

Sedan följde vi Belle till métron och promenerade hem i mörkret. Jag bor verkligen i världens vackraste stad.

Sunday evening meant seeing my friend Belle and eating pasta at an Italian restautant. And walking home with my boyfriend in the dark. I live in the world's most beautiful city.

Idag ska här städas!

Under de kommande timmarna ska jag diska, röja undan, dammsuga, tvätta och polera badrummet (vad skulle jag ta mig till utan de där våtservetterna som tar bort 99,9% av alla bakterier?). Inte speciellt jätteroligt sådär. Men absolut nödvändigt. Och eftersom jag ska lyssna på det här under tiden, kommer det nog att bli rätt trevligt i alla fall.

Vad ska ni hitta på idag?

Today I need to clean the apartment. Not that fun but necessary indeed. And with my favourite radio program in the speakers, I guess it can be quite pleasant too.

What are you doing today?

Idag har vi varit här.

Vi gick runt ett varv och sedan var det inte mer med det. Smycken och kläder fanns till försäljning och det var roligt att se men jag hittade ingenting att tråna efter. Pojken min kunde förvånat konstatera att på 45 minuter hade vi både hunnit med en promenad och ett besök på mässan.

Så här såg den finste montern ut.

Sedan strosade vi runt i Marais och jag köpte ett par shorts som är så snygga att det knappt går att förklara. Jag har gått och tänkt på sådana shorts ganska länge och hittade dem först på nätet. De såg nästan perfekta ut. I verkligheten är de perfekta. Svarta, precis lagom jättekorta, med hög midja och en metallknapp. Jag känner mig som hämtad ur 50-talet i dem. Och med en T-shirt istället för bikinitoppen från Solbrun eller någon nätt tröja med krage, blir de moderna istället. Det kan vara fint det med.

Today we went to a fashion fair. It was fun but I didn't really find anything fabulous. After that, we took a stroll in Marais and I bought a lovely pair of shorts. Those are fabulous. Black, not too short but still very, very short, high waisted and with a metallic button. They make me feel like a fifties' bombshell. And they could be more modern looking too, with a t-shirt instead of some preppy piece with collar.

Idag ser jag ut så här.

Hårband - Hunkydory
Blus - Gant
Leggings - Joe's Jeans

What I wear today.

In my hair - Hunkydory
Polo shirt - Gant
Leggings - Joe's Jeans

Vad vi fyllde våra lediga timmar med som små. Och vad vi fortfarande borde fylla dem med.

Improvisationsdansa precis likadant!
Sätt namn på armrörelser och lyssna på glad musik. Ropa ut era kommandon och gör rörelserna i takt till musiken så har ni en egen improvisationsdans. Min kompis Mimmi och jag uppfann våra danssteg i bilen när vi åkte på semester. Sedan satt vi på deltagarläktaren under gymnastiktävlingarna och sade våra kommandon till varandra. Och så satt pappa på publikläktaren mitt emot och konstaterade att det såg jättesynkat ut. Och väldigt fräckt. Vi kunde hålla på med de där danserna i evigheter.

Starta din egen spionfirma.
Allt som behövs är en portfölj med förstorningsglas, anteckningsbok, diktafon, penna och kikare, svarta och vita kläder och två vänner som är lika knasiga som en själv. Sedan går man ut i bostadsområdet och försöker att notera skumma saker. En gång hittade vi en övergiven, olåst bil. Med Soft Air Gun-ammunition i baksätet. Vi ringde någon polismyndighet och fick reda på vem ägaren var. Sedan gick vi hem till den personen och knackade på. Ingen öppnade.

Vi hette GIW förresten. Girls In White istället för Men In Black.

Gör en egen tidning!
Sommarens Veckoblad gavs visserligen ut hela året. Och kanske snarare en gång i månaden än i veckan. Men det var vår tidning. Vi skrev allt, intervjuade min pappa - någon gång som nanny hos Michael Jackson, någon gång som sig själv - skickade med lotter och tvättpåsar som premier och tog betalt av släktingarna. För en femkrona fick man ett eget exemplar. Portot som kostade lika mycket, fick mamma betala.

Anordna mästerskap på studsmattan. Och se till att Sven kommenterar!
Jag fick en stor trampolin i födelsedagspresent ett år. Något eller kanske några år innan de fanns precis överallt. Till trampolinen följde det även med ett häfte med tips och lekar. En lek var vante. Leken går ut på att man drar en imaginär linje tvärs över trampolinen så att man får två planhalvor. Två tävlande intar varsin halva och ska hålla sig där under hela matchen. Man ska hoppa vartannat hopp på fötterna, vartannat hopp på rumpan. Och dessutom ska man ha en vante på trampolinen. Det gäller att slänga över vanten på motståndarens planhalva. Om den hamnar utanför trampolinen, förlorar den som senast rörde vanten. Det svåra är att vanten måste över på motståndarsidan innan man hunnit sätta i fötterna en fjärde gång. Man får alltså bara hoppa på fötterna tre gånger, sedan ska vanten vara över.

Eftersom vi var tre och bara två tävlade åt gången, fick den som väntade på sin tur vara kommentator. Då hette man Sven. Och Sven var alltid väldigt intresserad av mästerskapen.

Lek modell.
Sminka er knäppt och futuristiskt och ta massvis med bilder. En gång tog vi med oss en stol till en bäck. Där poserade vi sedan komplicerat och fotade varandra. Moa fotade mest för hon ville bli fotograf då. Väldigt haute couture.

Lek blåst modell. Eller pretto.
Ännu roligare! Allt som behövs är en filmkamera, någon som kan intervjua och någon att intervjua. Ibland kan intervjuaren filma samtidigt, så kan man ha två gäster i studion. Sedan är det viktigt att den som intervjuas inte är alltför normal utan mycket hellre tar sig själv på lite för stort allvar.

Vi har lagt ned otaliga timmar på sådant här trams. Och det är ännu roligare att se när man nästan har glömt bort de där stunderna. Att kolla igenom gamla videoband och plötsligt se en ganska många år yngre Belle sitta och himla med ögonen och låtsas vara världsvan modell. Det är sådant som får mig att skratta högt för mig själv.

Gör ett reseprogram om en håla.
En sommardag begav sig vår lilla trio till Töllsjö. Hålan som fick den håla som vi själva bodde i att kännas som en världsstad. Vi besökte och recenserade badplatsen, pizzerian, återvinningscentralen som ungefär bestod utav en igloo och en container, kyrkogården, lekplatsen och kiosken som skulle stänga veckan efter och vars ägare tydligen köpte ut alkohol till det lilla samhällets ungdomar. Museet var tyvärr stängt. Vi filmade allt. Och sedan redigerade vi. Det blev världens bästa reseprogram. Tyvärr sparades det aldrig riktigt ordentligt så den redigerade versionen gick förlorad. Och vi är lite förtvivlade över det, alla tre. Men den där sommardagen tror jag inte att någon av oss kommer att glömma.

Starta ett band.
Förälskelsen fick väl kanske aldrig någon jättehit. Vi började med att skriva roliga texter till befintliga dansbandsmelodier. Och sedan gick vi över till att göra allt själva. Musik, text, spelningar. Fast några spelningar blev det visserligen inte, förutom på en klassresa till en orienteringsklubb. Men vi hade faktiskt en manager.

Gör ditt eget brevset!
Du behöver papper, kuvert, en kamera. Och en mamma som älskar datorer. Vår tidningsredaktions brevpapper blev fint ska ni veta. Tre flickor i svart och vitt, lite blekt sådär så att man kunde läsa texten ovanpå. Vi hade till och med våra söta ansikten på kuverten.

Starta ett eget galleri.
Måla hur många bilder som helst under en eftermiddag. Hellre fula än bra. Ge dem pretentiösa namn och orimliga priser. Häng upp dem i huset och låt föräldrarna beundra och skratta åt mästerverken!

Vad har ni gjort för tokigheter?

What we did when we were younger. And what I think we still should do.

Make movements with your arms and give them specific names. Listen to happy music and shout out the names of the movements. You need a friend to know the names too.
Become a spy.
Do your own magazine.
Organize championhips on the trampoline. Someone must comment the games too.
Get a weird make up and take photos
Interview (and record) each other as stupid models or pretentious people.
Do a travel program about a place in the middle of nowhere.
Start a band.
Make your own stationery.
Create your own gallery with ugly, overprized drawings. They must have weird names too!

Nu är det inte ens två veckor kvar. Yoghurtarna i kylen kommer att bli för gamla på min stora dag. Själv blir jag inte för gammal. Bara äldre.

Nu funderar jag på vad man borde önska sig. För i 20-årspresent vill jag inte önska mig något som jag bara tycker om för stunden. Nej, jag vill önska mig något som jag kommer att minnas och tycka om hela livet. Och eftersom jag är som jag är, vill jag inte heller önska mig något som jag behöver. Tråkiga saker kan man lägga sina egna pengar på. Presenter ska bara vara något roligt. Nödvändigt kommer först på andra eller tredje plats. Eller inte alls.

En present som jag aldrig någonsin kommer att glömma är en utav studentpresenterna från mina vänner Belle och Moa. De hade fyllt ett helt album med inscannade gamla foton, artiklar från vår hemgjorda tidning och låttexter från vårt ickeseriösa (men ibland även seriösa) dansband. Hela min barndom ryms mellan de där pärmarna. Och det som nog är finast av allt är att mina vänner lade ned flera dagar på att göra klart scrapbooken till min student.

Så vad borde man önska sig? Vad har ni själva fått och gett bort? Jag skulle hemskt gärna läsa om era allra finaste presentupplevelser, för sådana texter kan nog förgylla vilken dag som helst. Omtanke och blankt presentsnöre är en så fin kombination!

My birthday is getting closer, but I'd really like to get some ideas about birthday gifts. Because when you turn 20, you'd really like to wish for something that you'll love forever. Please tell me about the gifts you've gotten and given. One of the cutest things I've ever gotten was a scrapbook filled with childhood memories. Two friends worked with it for days and gave it to me when i graduated.

Nu har jag gjort en fin liten lista med söta, roliga och beroendeframkallande butiker att besöka i Paris. Kom hit vettja!

Joy - 38 rue du Roi de Sicile, 4 arr.

En liten butik, kanske världens vackraste, i Marais med kläder från bland annat Sonia by Sonia Rykiel, See by Chloé och Fred Perry och smycken så utsökt detaljerade att man inte kan låta bli att vila nästippen mot monterglasen. Här finns även några accessoarer. Som den väldigt fina väskan i brunt skinn som hänger i skyltfönstret just nu. Eller den ljust rosa, rosettformade broschen från Cacharel som man också hittar i fönstret. Om man letar lite. Det var här som min pojke köpte den finaste miniatyrkaninen i världen förresten.


Les Fleurs - 6 passage Josset, 11 arr.

Endast ett stenkast från den lilla ettan ligger Les Fleurs, en stor prylbutik med så mycket fina ting att man kan gå runt och kika ungefär hur länge som helst utan att tröttna. Här finns accessoarer, skrivböcker, väskor, bentolådor och en väldig massa smycken. Mitt karusellhalsband kommer härifrån. Titta gärna på hur det ser ut inne i butiken också.


Manoush - 75 rue Vieille du Temple, 3 arr.

Sagolandet! Det finns ingen ursäkt för att inte besöka Manoush-butiken i Marais. Den är magisk. Prålig men ändå alldeles underbar. För den är inte bara guldig och glittrig. Den är rosa och turkos också. Alla färger finns här. Och galgarna är i rosa sammet. Jag hittar väldigt sällan plagg från Manoush som jag verkligen vill ha. Men butiken är en dröm i vilket fall som helst. Och just nu finns det dessutom två otroligt fina kappor att beundra (och dem vill jag faktiskt ha). Båda är mörkblå och har trekvartsärm. Den ena påminner om Ryssland och den andra är så mycket vår på 60-talet att självaste Geneviève skulle bli avundsjuk. Besök!

 
4 Me by Julie Bernardin - 115 rue Vieille du Temple, 3 arr.

En liten butik med smycken överallt. Väldigt märkliga smycken dessutom. Förutom söta plastrosetter till fingrar och handleder, finns här hundar, kandilabrar och eiffeltorn att hänga runt halsen eller haka fast i väskan. Jag skulle tippa på att detta är den ultimata presentbutiken till kompisen hemma i Sverige. Den kompisen som fyller år om ett tag vill säga. För så värst billigt är det inte. Men det man hittar här känns smått unikt. Och butiken är helt klart värd ett besök oavsett om man vill köpa något eller inte. Galet och överdrivet till tusen. Och inte alltför sällan roligare än fint.


Egentligen borde hela Rue Vieille du Temple stå med här. För det är en himla söt gata. I alla fall från nummer 75 och en bit uppåt. Små, rätt fina butiker på rad är ju aldrig fel. Och en väldigt trevlig American Apparel går att finna på nummer 123.

En annan gata att besöka, kanske istället för ett museum, är Avenue Montaigne, 8 arr. Här finns alla - absolut alla - fina modehus. Att kunna strosa längs med gatan och passera Chanel, Chloé och Prada är helt enkelt väldigt trevligt. Sådant ska man göra i Paris tycker jag.

Boutiques to visit in Paris
Joy - 38 rue du Roi de Sicile, 4 arr.
Clothes and oh so cute necklaces, bracelets and rings.
Les Fleurs - 6 passage Josset, 11 arr.
Tons of.... things! Notebooks, jewellery, bags, you name it!
Manoush - 75 rue Vieille du Temple, 3 arr.
Fairytale store selling colourful clothes.
4 Me by Julie Bernardin - 115 rue Vieille du Temple, 3 arr.
Crazy jewellery, often more fun than nice. A very amusing shop.

And two streets to visit
Rue Vieille du Temple, 3 arr.
Small boutiques with nice brands.
Avenue Montaigne, 8 arr.
Luxury brands. it's like a museum!

När jag steg ut ur métrovagnen idag såg jag människor sitta tätt, tätt intill varandra på perrongen. Det märkliga var att de inte satt på några hårda plaststolar av den sort som ibland finns på métrohållplatser. Nej, istället satt de i soffor. Och mellan sofforna, stod en hemtrevlig golvlampa. Jag gick vidare på perrongen och hittade ytterligare två små vardagsrum. IKEA gör sannerligen bra reklam.

A very creative way of showing furniture from IKEA... At a subway station.

Idag blev det lunch här.

Ett litet crêperie/ciderställe med obehandlade träplankor på väggarna och vatten i färgade glasflaskor.

Vi åt varsin dagens galette. Lufttorkad skinka, ost och gräddstuvad spenat och lök. Så otroligt gott! Och vackert.

Till en riktigt bra lunch måste man äta en jättestor efterrätt! Så det blev det. Min crêpe serverades med världens godaste kolaglass, smör, en sås med kola- och pralinsmak och lite nötkross så att det knastrade fint i varenda tugga. Namnet La caramel säger väl allt.

Zak fick också en himla fin historia på sin tallrik. Sylt av svarta körsbär, chokladglass, grädde, smält choklad och små chokladkulor.

Så ska en god lunch se ut!

Today we ate lunch at La Cidrerie du Marais. Cosy atmosphere and very, very tasty crêpes!

Ni kommer kanske ihåg att jag skrev om mina favoritparfymflaskor för ett tag sedan och att jag beklagade mig över att dofterna från Harajuku Lovers var smått omöjliga att finna. Det hade ju nämligen inte varit helt fel med en liten miniatyr-Erica på toalettbordet.

Idag hittade jag dem! Alla fem. Och flaskorna var precis så bedårande som jag ville minnas. De stod på den nedersta hyllan, precis vid ingången till affären. Som för övrigt ligger på vår närmaste gata. Till min glädje verkade dessutom Music lukta godast.

Innan jag lämnade butiken, sprayade jag lite utav Music-doften på ena handleden. Det skulle jag aldrig ha gjort. Vilken fruktansvärd parfym (i alla fall på min hud)! Sliskig till tusen och värre än så. Dessutom var jag av någon obegriplig anledning tvungen att gång på gång andas in den där bedrövliga doften på handleden, bara för att lika ofta konstatera att jo, det luktar fortfarande illa. Jätteilla. Så fort skorna var av och kappan inhängd i garderoben, lät jag vatten och mandeltvål göra sig av med mardrömmen. Nu blir jag bara påmind av det som klamrat sig fast i min vänstra tröjärm.

Visserligen är flaskan viktigare än doften i det här fallet. Men bara vetskapen om att mitt miniatyrjag skyddar denna överjävliga doft är tillräcklig för att Music aldrig någonsin ska få komma nära mitt rum. Och aldrig någonsing ska den nå mitt toalettbord.

Fast det är klart: Flaskan är ju väldigt, väldigt söt...

I finally found the Harajuku Lovers fragrances today. Unfortunately Music smelled so awful that I almost get disgussed just by thinking about it. So awful that the knowledge of what's being trapped in that cute bottle, is enough for not wanting it.

Still, it's very, very cute...

 

Idag har vår lilla minifamilj gjort ett besök till frisören. Pojken min blev rufsig och fin och även min frisyr blev bra förutom att luggen blev tunnare än vanligt så jag fick ändå ställa mig i badrummet och fixa till det sista själv när vi kom hem. Det ser faktiskt bättre ut än vad bilden ovan visar. Ibland bara lite. Ibland väldigt mycket.

Idag har vi även ätit jättegoda galettes med ost och skinka på vår närmaste gata Rue de la Roquette.

Och så har jag stått i kö i evigheter för att fylla på mitt kontantkort till mobilen. De som var före skulle köpa varsin iPhone. I Paris tar ett sådant inköp evigheter.

Och en fråga! Har ni något fiffigt tips på vad man ska ta sig till när håret är så elektriskt att det bara flyger iväg mest hela tiden? Jag tar vatten på håret ibland bara för att tynga ned det lite men det fungerar bara för stunden. Hur ska jag bära mig åt egentligen?

Today my boyfriend and I went to the hairdresser. I had to change my fringe a little but otherwise everthing was fine.

We've also eaten yummy ham and cheese galettes today.

And I've been waiting forever for two customers to buy their iPhones so that I finally could recharge my phone card.

And a question: Any ideas about how to tame hair that loves static electricity?

I Göteborg har jag ett superfint rum, jag älskar det. Jag kan se Stena Line från frönstren och dessutom har jag en egen entré, ett eget badrum och tre rejäla garderober. När vi flyttade in för ganska exakt tre år sedan, såg det ut så här.

Förra våren fick mitt fina rum en liten makeover. Under en period både började och slutade veckorna på IKEA.

Resultatet blev ett mycket mer parisiskt och ännu finare rum. Så här.

Och efter studenten såg det ut så här.

Men det verkar som att mitt rum har börjat sakna mig. För utan min hjälp och kärlek, lyckades rummet inte riktigt stå emot vattnet som brunnen på någons balkong släppte fram. Så fuktskadorna ersatte min närvaro och nu ser rummet ut så här istället.

Även mitt badrum verkar ha fått en helt ny look. Så här skrev mamma på vår lilla Skype-chat:

Din toalett är totalt belamrad med säng, pigtittare, madrass, skohylla...


Det är inte klokt så mycket som ryms på en toalett ;)


Vi får hoppas att allt är i sin ordning när jag återvänder. Att det finns ett nytt fint trägolv. Och att Stena Line inte har ändrat sin rutt.

My room in Gothenburg. I love it! These pictures show what it first looked like, three years ago, what it looked like when we did a little makeover last spring and what it looks like right now, after having found damages by damp. For the moment, all furnitures are stored in the bathroom. I just hope I'll get a wooden floor again.

Idag börjar pojken och jag att jobba igen. Vi har varit utan jobb i två veckor nu tack vare/på grund av det franska lovet. Men idag är det alltså dags att återgå till rutinerna. Lite jobbigt tycker jag. Men å andra sidan kommer så mycket roligt att hända framöver att det kanske inte gör så mycket.

♥ Nästa vecka kommer nämligen Belle hit! Min fina dagiskamrat, granne, klasskamrat och eviga vän. Vi har känt varandra sedan vi var fyra och om några dagar kommer hon äntligen hit. Och senare dyker även hennes pojkvän Magnus upp. Som är en väns vän till Zak och som dessutom har varit på Kreta samtidigt som min pojke (small world). Himla trevligt ska det bli.

♥ Och sedan, bara några dagar efter att Belle och hennes Magnus har åkt hem, fyller jag år. Och jag ser fram emot det som om jag skulle fylla fem.

♥ Och efter det kommer vi att få våra efterlängtade cheerleadingdräkter. De kommer nog inte att vara så fina tyvärr. Men kläder är kläder och det ska bli så kul att skutta omkring i de där plaggen!

Har ni något roligt på schemat?

Today, my boyfriend and I will start working again, after two weeks of sweet doing nothing. But maybe it doesn't really matter, because fun things will happen. Soon!

♥ Next week, my friend Belle and her boyfriend will come visit us!

♥ After that, it's my birthday (and I'm looking forward to it as if it was my fifth birthday ever)!

♥ And then we'll get out cheerleading uniforms. They probably won't be that nice. But anyway. I can't wait!

What are you looking forward to?

Ni vet väl om att ni kan följa min blogg med bloglovin? Upptäckte alldeles nyss att det går att skriva in en liten bloggpresentation och grejer på hemsidan. Men då krävs att man skriver in den här länken i ett blogginlägg. Och då är det lika bra att även passa på att tipsa om att ni kan hålla koll på mina uppdateringar via denna fiffiga sida!

You are always welcome to follow my blog! 

Jag har vunnit en Oscar! Zizzi ordnade en egen liten gala och jag hade äran att vinna i kategorin Best cinematography. Och titta vilken fin motivering!

Den omgivningen hon befinner sig i och delar med sig av och den söta etta de bor i skulle jag inte ha något emot att tillbringa lite tid i.

Det är inte varje söndag man vinner en Oscar minsann. Tack!

Zizzi organized her very own Academy Awards and I won an Oscar for Best cinematography!

Igår hittade jag en himla bra webadress. Först ser den inte lovande ut för fem öre utan verkar istället vara alldeles trasig. Men skriv in ett frågetecken och ett årtal i adressens slut och vips kommer GB's glasskarta från samma år att dyka upp! Minns ni till exempel de här?

Mister Long Choc med chokladöverdrag, vaniljglass och kolasås. Jag har för mig att den visade sig vara genmanipulerad.

Solero Ice med hela jordgubbar och syrlig isglass (citron tror jag). Jag älskade den här glassen!

Solero Smoover i sin färgglada plastförpackning som var alldeles för liten. För den exotiska sorbeten tog alltid slut på tok för fort.

Surfer som var blå och lite gul, hade kalla (och för få) gelégodisar och smakade tuggummi.

Solero Orange Fresh som var helt gudomligt god och bestod utav sorbet och isöverdrag med smak av apelsin och lite andra citrussorter som blodgrape, eller kanske blodapelsin. I den här glassen var inget gräddigt eller yoghurtaktigt utan den var bara hur läskande och frisk som helst.

Idag hittade jag en till fin adress. Den här, som det också bara är att skriva in ett årtal i slutet på (här slipper man dessutom skriva in ett frågetecken). Då kommer sortimentaffischerna från Diplom Is fram. Visserligen norska men jag tvivlar på att någonting mer än namnen skiljer dem åt från det svenska utbudet.

Clip & Clap. En trist vaniljglass med ett jättegott, gult skal och ett ännu godare tuggummi som pinne. Jag vill minnas att plasten runt tuggummit var turkosblått men den knallgula färgen övertygar mig ändå om att det faktiskt var den här glassen jag åt på Borås Djurpark som liten.

Andra glassar att minnas är den knallgröna isglassen med Turtles och de blå Max-skattkistorna med ett lönnfack. De som fick föräldrar att rasa och påpeka hur lite glass man fick för pengarna. Och Lakritspuck som jag vill minnas att mamma och jag åt någon gång. Fast det kanske var en kopia. För den gick ur sortimentet 1994 (fast nu är den tillbaka).

Sedan blir jag glad ända in i själen av den här nykomlingen. Ni vet ju att jag redan har tänkt på jordnötsglass ett tag!

Vilka glassar minns och saknar ni?

Some ice creams from my childhood. (I love ice cream.)

Idag har varit en väldigt fin dag. Vi promenerade hela vägen till Le Bon Marché för att jag skulle få kika på den fina See by Chloé-väkan igen (den här gången crèmefärgad, men den fanns inte) och för att finna inspiration till vad jag ska önska mig i födelsedagspresent av min finfinfina pojkvän.

Promenaden dit var väldigt mysig. På en bro alldeles intill Notre-Dame satt en man och spelade piano och i parken stod vi och njöt av solen och skrattade åt några amerikanska turister. Och innan vi kom fram till köpcentret åt vi nudlar. Inomhus den här gången för det var riktigt kyligt idag.

Efter att ha vandrat runt på Le Bon Marché ett tag, tog vi métron till Printemps och senare blev det även en sväng till Galeries Lafayette. Vi kikade på accessoarer och böcker - Zak tittade på de med matematiska problem medan jag höll mig till modehyllan.

Fin dag alltså! Och jag har en väldigt snäll pojkvän som inte klagade någonting idag, trots alla strapatser mellan montrar och butiksbiträden. I vanliga fall brukar han klaga på ont i fötterna redan efter en timme i ett shoppingcenter. Han är bara världens finaste.

Välkomna att njuta av dagens bildskörd.

Today we've been walking a lot, eating noodles and looking for birthday gift inspiration in shopping malls. Here are the pictures, enjoy!

Nu har jag hittat en till sak som jag så gärna, så gärna skulle vilja få i födelsedagspresent. Nämligen den här lilla boken.

Ett modelexikon fyllt med information om kreatörer, fotografer, illustratörer och plaggtyper. Verkar lovande tycker jag och Vogue har kallat den för en modebibel. Går att köpa för 136 riksdaler här.

A fashion dictionary with information about designers, garments, photographers and illustrators. Sounds really nice to me. And would be a great birthday gift! Vogue called it "A fashion bible".

Idag stod en himla söt och somrig liten väskmodell på hyllorna hos See by Chloé. En sådan där väska som mer eller mindre övertygade mig om att jag måste ha en sommarväska också. För inte kan man ha samma hela året. Inte när See by Chloé:s Funny Love Cross Body Bag vill hänga på axeln i alla fall.

På Galeries Lafayette finns väskan i grått, lila och korallrosa. Den sistnämnda färgen är jag himla förtjust i just nu men så kommer det nog inte alltid att vara. Så den går bort. Tydligen finns väskan även i någon metallicfärg, svart och crème. Och jag hoppas så innerligt att den crèmefärgade inte glittrar som en diskoboll utan bara är fin och neutral och docksöt istället.

Tänk vad fint att packa ned Diana Mini-kameran i den här väskan, slänga den över axeln, ta métron till Sacré-Cœur eller Eiffeltornet och sedan strosa runt i solskenet med glass i ena handen och pojkvännens hand i den andra. Somrigt och underbart.

Just found this perfect little summer and spring handbag called Funny Love Cross Body Bag from See by Chloé.

Imagine packing the bag with a Diana Mini-camera, throwing it over the shoulder, taking the subway to Sacré-Cœur or the Eiffel tower and taking a stroll in the sunshine, with an ice cream in one hand and the boyfriends hand in the other. Summerish and wonderful.

 

Vid det här laget vet ni redan att jag är smått galen i parfym och allt som har med parfym att göra. Jag älskar att sniffa på dem, läsa om dem och beundra deras reklamaffischer. Och så älskar jag såklart flaskorna. Så nu tänker jag ta och visa upp några som är extra fina.

Music - Harajuku Lovers

Så söt i sjömansklänning med rosetter. G är också himla fin men jag är väldigt tilltalad av idén att ha en liten plastminiatyr av sig själv på toalettbordet. Och i sådana fall är det Music som gäller. Jag vet att jag luktade på alla fem HL-dofter på Stena-båten för några år sedan. Det dumma är att jag inte kommer ihåg vilka som luktar gott. Och på Sephora är de spårlöst försvunna. Men det kanske snarare är flaskan än doften som spelar roll i det här fallet. De är ju så ofattbart söta! Ibland är de dessutom rustade inför vintern. Och ibland är de mer redo för stranden. Bikini-Music ska dessutom dofta lite granny smith-äpple, vilket inte låter helt fel.

Femme - Hugo Boss

Det kan inte bli mer feminint och skirt (den enda konkurrenten är väl den här). Enkel och vacker. Att själva parfymen är blekrosa är det bästa av allt.

Miss Dior Chèrie - Dior

Så docksöt! Liksom alla dess varianter (den här till exempel). Kan även nämna att en ny version kommer i mars.

Daisy Garland - Marc Jacobs

Släpptes i februari och är för tillfället min favoritparfymflaska - det går bara inte att sluta beundra den här drömbuketten! Jag hoppas verkligen att jag kommer att älska den här doften. Men så blir det nog inte. Tyvärr. För jag är inte så värst förtjust i Daisy och dessutom sägs denna nya version vara en blommig doft. Och jag föredrar fruktiga blomdofter.

Chloé Eau de Parfume - Chloé

En sådan där doft som jag innerligt önskar att jag hade tyckt om. Fast egentligen beror det mest på den lilla tygrosetten. Och märket. Versionen Chloé Lisy är på sitt sätt ännu finare. För vem faller inte för en liten parfymflaska i ett blekrosa läderetui?

Vilka parfymflaskor tycker ni är lite extra fina?

I'm a little obsessed with fragrances and everything about them. Here are a few very, very cute bottles!

Bild av Mirjam (som jag har gjort grå)

Fina Linda utmanade mig så nu ska jag berätta sju saker om mig själv.

♥ Jag är världens känslomänniska och kommer nog aldrig att bli avtrubbad. Jag bryter ihop helt totalt ibland. Men så är jag himla glad ofta också.

♥ När jag var yngre drack jag mineralvatten bara för att mamma gjorde det. Det smakade pyton och stack på tungan men mamma drack det ju. Sedan fick vi en Soda Streamer av min moster och då insåg jag att bubbelvatten faktiskt smakar jättegott! Men det berodde nog även en del på att vi började förvara flaskorna i kylskåpet så att vattnet blev alldeles iskallt.

♥ Fram till för några år sedan, då jag började fira utan familjen, åt vi sniglar till förrätt varje nyårsafton. Och det är jättegott. Smakar nästan bara vitlökssmör. Och segt.

♥ Jag är helt bedrövlig på att ta emot kritik - även om den är befogad och/eller konstruktiv. Tillsägelser är det värsta jag vet och jag blir så skamsen och ledsen att det inte är riktigt klokt.

♥ Jag tycker inte om musikaler. Det är så tråkigt när de sjunger. De enda som jag tycker om är den här för att den innehåller så mycket fint och för att man kan höra vartenda ord som sägs så länge man läser den svenska texten och på så sätt förstår sammanhanget, den här för att den är klassisk och lustig (till exempel när von Trapp sjunger Edelweiss eller när barnen ska gå och lägga sig) och framför allt för att det anordnas visningar med singalong och utklädnad. Och så den här. För att den är kultförklarad och för att den antagligen är den enda musikal i världen som får mig att känna mig tuff.

♥ Det finns två saker som jag tror att jag är oerhört bra på - utan att veta om det egentligen stämmer eller inte. Det ena är programmering. Det verkar roligt och jag tror att jag skulle kunna bli rätt bra på det. Det andra är tyska språket. Jag har aldrig studerat det (förutom under några få veckor i sjätte klass innan vi skulle välja ett tredje språk) men har alltid velat lära mig, alltid försökt att snappa upp ord, fått beröm för mitt uttal (för att få till ett riktigt fint ich, ska munnen tydligen formas som när man uttalar bokstaven J) och alltid lyckats förstå lite mer tyska än de andra som inte heller behärskar detta fantastiska språk. För det är ett fantastiskt språk, det tycker jag verkligen.

♥ Jag är smått saltberoende. Vet att det inte är bra så jag försöker att trappa ned - och det har varit värre innan. Men det är fortfarande för mycket för att min far - som gärna påminner mig om saltets nackdelar - ska vara nöjd.

Känn dig utmanad!

7 facts about me.

♥ I'm emotional. And sometimes I get very sad. But the good thing is that I get happy just as easily! And most of the time, I stay on the happy side (it's much more colourful here)!

♥ When I was younger, I drank sparkling water just because my mom did. I didn't like it at all back then. But then we got a Soda Streamer and began to store the bottles in the fridge. And water cold as ice is really tasty, sparkling or not.

♥ I've eaten escargots for new year's eve appetizer for as long as I can remember. When celebrating with my family that is.

♥ I hate criticism, and it doesnt' matter if it's just and/or constructive. It all hurts!

♥ I don't like musicals. The singing parts are so boring. I only have three exceptions. Les parapluies de Cherbourg (it's beautiful), The Sound of Music (it's fun) and The Rocky Horror Picture Show (it makes me feel cool).

♥ Without really knowing, I imagine myself being an excellent programmer. Although I'm sure I'm even better when it comes to speaking German.

♥ I eat way too much salt.

Now it's your turn to tell something about yourself!

Det börjar verkligen bli vår här. Titta och njut.

Fint.

Spring's here! (At least very soon.)

Vitt måste vara den absolut dummaste färg man kan ha på ett par skor. Och ändå är det just vita skor som jag vill ha på fötterna i sommar. Vita tygskor. För de ser ju så himla somriga ut! Och de är nätta och flickiga och säkert alldeles drömlika tillsammans med korta klänningar, kjolar och shorts.

Enkla, vita och himla somriga. Nätta tygskor från Fred Perry som skulle bli hur fina som helst tillsammans med en blå, jättekort klänning, klippor, cyklar, sorbet och 70-talsinspirerade solglasögon med gammalrosa bågar.

Keds i vitt och grönt med minimala prickar får mig att tänka på 50-talet och picknickar i någon park där det äts jordgubbar och mackor med brunt papper runt. Kommer härifrån men man kan även göra dem själv på Keds hemsida.

Och i sådana fall, om man gör dem själv alltså, tycker jag att man ska passa på att pryda sina skor med en egen liten text också. Som dessa med strawberry-tryck på plösen, som jag pysslade ihop för en liten stund sedan. Visst blev de söta? Man skulle kanske ta och beställa ett par när man har tänkt igenom det hela lite mer.

White shoes can't be the smartest choise but the cutest and most summerish for sure! Why not make your own on Keds' website? I've made the ones with the strawberry print on the tongue, cute don't you think?

Hur kan jag vända upp och ned på hela Ebay, Etsy och Tradera men ändå knappt hitta något som jag verkligen vill ha?

Jag söker på vippig, poofy, peter pan, circle skirt, skate, skater, skating, tennis, cheerleading, cheerleader, mini, 60 (på så sätt kommer även 60's, 60tal och 60-tal med), mod, mods, flirty, sjöman, sailor, sailing, nautical, dolly, doll, lolita, babydoll, pleats och pleated. Ibland skriver jag till storleken som jag letar efter. Ibland inte.

Och ändå finns det inte speciellt mycket fint. Vad gör jag för fel? Tipsa hemskt gärna om vilka sökord ni använder! För tillfället fungerar mods bäst. Men bara på Etsy. Och hur säger man egentligen vippig på engelska?

I brist på de perfekta plaggen, bjuder jag på lite ögongodis i form utav pastelliga skrivmaskiner istället. De två första är finast tycker jag. Klicka på bilderna så får ni se de löjliga priserna också.

What words should I use when I try to find adorable clothes on Etsy and Ebay?

For the moment I search for poofy, peter pan, circle skirt, skate, skater, skating, tennis, cheerleading, cheerleader, mini, 60, mod, mods, flirty, sailor, sailing, nautical, dolly, doll, lolita, babydoll, pleats, pleated and some Swedish words too when searching for things at a Swedish auction site called Tradera.

What words do you use?

And since I couldn't find any perfect piece of clothing to show, I'll simply nurture your eyes with four colourful typewriters instead.

Om tjugofem dagar (eller tjugofyra, det beror på hur man ser det) lämnar jag tonåren. Och jag hade ju inte precis tagit illa upp om något av de här fina tingen hade smugit sig in mellan våfflorna på min alldeles egen 20-årsdag.

♥ En röd 14" satchel från The Cambridge Satchel Company. Med inskriptionen E. stansat på locket.

♥ Världens finaste kofta med sjömanskrage i den minsta storleken (small) från Jumperfabriken. Guldknappar, en helt fantastisk krage och marinblå - rätt igenom fin med andra ord. Och ännu finare skulle det bli med en röd satchel slängd över axeln... 

♥ Playful Sunglasses i rosa från Juicy Couture. Lägg märke till det lilla utskurna hjärtat i en utav bågarna!

Dessa ting får mig att reflektera över att ge en present till mig själv. Att fylla 20 är en himla bra ursäkt för att få unna sig något alldeles extra speciellt. Vad borde man i sådana fall satsa på? 

In less than a month, I'll turn 20. And I wouldn't mind if something like this showed up that day.

♥ A red 14" satchel from The Cambridge Satchel Company. With the inscription E. on the satchel flap.
♥ A beautiful sailor cardigan from Jumperfabriken (Swedish brand).
♥ Playful Sunglasses in pink from Juicy Couture. Notice the cut-out heart!

My birthday is a great excuse for giving myself a perfect gift. which one of these three is the most perfect?