Till Paris

Nu bär det verkligen av! På riktigt. Kan inte förstå hur det har gått så fort! Om en kvart är det redan 1 oktober. Och kl. 9:30 lyfter vårt första plan, till Arlanda. Sedan bär det äntligen av till Paris.

Tänkte lite på vad Zak och jag kommer att prata om när vi går och lägger oss imorgon kväll. Dagen kommer att vara så sprängfylld med intryck att det mest troliga är att vi bara somnar direkt och sparar konversationerna till morgonen därpå. Vi har så mycket framför oss nu. Det är spännande. Jag längtar och oroar mig på samma gång.

Tänk, imorgon öppnar vi dörren till vår lägenhet. Den kommer att vara liten och fransk och perfekt placerad i staden. Och imorgon kväll kommer vi att krypa ned i en bäddsoffa i vår egen lägenhet. Vår egen.

Jag vet inte riktigt hur dagarna framöver kommer att se ut - allra minst bloggmässigt! Ska försöka fixa internet så fort det bara går. Fredagen är dock uppbokad till bankbestyr och liknande. Francoise har erbjudit sig att hjälpa oss att öppna franska bankkonton och det är helt klart hjälp som man inte vill tacka nej till.

Men jag hoppas verkligen att ni stannar kvar, min lilla men trogna hop av läsare! För det är nu det sätter igång på riktigt! Imorgon bor jag i en etta i Paris!




En bok för knasigheter...

Jag borde egentligen städa mitt rum. Och jag började städa förut. Men så hittade jag en gammal GP på skrivbordet och fann en rolig artikel som jag skulle klistra in i min scrap book. För jag har nämligen en sådan. Den är till för tabbar, futtiga ting, roligheter och irritationsmoment inom journalistiken.



Jag tänkte att vi skulle titta lite närmare på innehållet också...



Om att Borås Tidning skriver en rubrik som är nästintill identisk med reklamen för Triss. Jag hade en fritidsledare som var utbildad journalist och det var han som gav mig artikeln, något upprörd.



En dam från Moderaterna som ville att man skulle rösta på henne. Hon lade ned reklam i vår brevlåda och jag tyckte att det var lite lamt. Man röstar inte på någon för att man kanske bor nära varandra. Jag tog bort kontaktuppgifterna för egentligen vill hon nog inte finnas med i min scrap book... 





Särskrivningar och felstavningar... 



Här kan man förfäras över världen vi lever i. Sminkspel från Bratz.



En rolig insändare...



...och en häpnadsväckande rubrik!



Det här är nog världens roligaste artikel! Läs och le.




Ny frisyr

Då hade man hälsat på hos frisörerna. Lockarna ersattes med platt hår och jag blev förvånad över hur långt det faktiskt hade blivit! Fina Kicki blåste håret och rullade topparna utåt och luggen blev tung och rak.



På sätt och vis känns det som en tur till det förflutna för det var ungefär så här jag såg ut i håret för några år sedan. Men jag gillar det nu med. Det här är en frisyr som kommer att göra sig bra i Paris. Kommer nog till sin rätt med Eiffeltornet i bakgrunden.




The dresses

Dagens strapatser resulterade i att världens sötaste butiksinnehavare tog över alla mina 60-talsklänningar och jumpsuiten till sin tokfina butik Popitop! Om inget blir sålt får jag (eller snarare mina föräldrar) hämta dem om några månader men nu hoppas jag verkligen att de söta små klänningarna hittar nya, stolta ägarinnor!



Så om du vill prova, ta på, eller kanske rent av ta med dig en klänning hem, ska du genast bege dig till den färgglada retrobutiken på Olivedalsgatan 18 i Göteborg!




Reklam

Jag gjorde en alldeles egen Eniro-reklam för ett tag sedan. Oturligt nog ska den visas på Expressens nöjessida när jag absolut inte har någon möjlighet att själv se den. Nämligen 1 oktober kl. 19-20.



Jag blev väldigt nöjd med den lilla reklamen. Hoppas att ni också tycker om den!




Pale

Idag kommer jag att ha fullt upp. Just nu väntar sängen och täcket men imorgon bitti ska jag ta itu med städningen. Rummet måste bli fint nu. Och inte bara OK utan verkligen fint. Sedan ska jag flänga runt på stan och förhoppningsvis lämna in mina kläder hos någon vintage-butik. Därefter är det raka vägen till frisörerna i Svenljunga tillsammans med mamma och pappa. Och sedan ska vi faktiskt åka hem. Då har vi ett nytt avsnitt av The mentalist att se och så ska jag väl hinna med att blogga lite och visa upp min frisyr för er. Och så har jag kanske fått svar från några olika företags kundsupport...

För att finna lugnet trots dagens alla bestyr tänkte jag visa några skira, bleka och helt enkelt fantastiska bilder. Hjärtat leder till bildkällan.





















Some late gadget shopping...

Pappa var så snäll och skjutsade mig till net on net's lagershop nu på kvällen. Där köpte jag en rosa DVD-brännare så att min fina lilla mini-PC äntligen kan stifta bekantskap med Word och Excel. Microsoft-programmen följde nämligen inte med och den lilla datorn kan inte läsa några skivor på egen hand. I bruksanvisningen stod det att det krävdes någonting rosa...



Jag passade även på att köpa en söt liten hårddisk. Den är vit och portabel och ska få skydda alla mina fotografier och andra datorbundna minnen i Paris. För där får ingenting gå förlorat. Verkligen inte i Paris.  






Så fint...

Jag hittade precis ett fantastiskt smyckestillhåll. Ännu ett litet företag med rejäla berlocker i halsbanden, franskt på det sätt som vi älskar så mycket, vackert, lite överdrivet, naivt, gammaldags och alldeles alldeles underbart! Titta bara!



Skrivmaskinen med sitt tillhörande minidokument är så otroligt vackert och det är nog omöjligt att inte älska den sotiga lilla plattan med det franska ordet som vi alla vill höra. Insektssmycket är däremot inte speciellt fint i sig men har man läst Tordyveln flyger i skymningen så har man och då kan man inte låta bli att tycka om det i alla fall. Åtminstone lite grann. This Charming Girl heter företaget - till och med namnet är sött!




Fina plagg på fina människor

Titta vad fin "min" klänning blev på fröken Hanna som köpte den i lördags!



Är den inte helt perfekt på henne? En färgglad och söt klänning på en färgglad och söt flicka.

Och fina Rebecka med romantisk mailadress och fantastiska ögonbryn hoppade i två plagg från mig och vips började man undra var hennes crèmefärgade Vespa kunde stå parkerad...



Det här gör mig väldigt glad. Fina plagg kommer till användning - dessutom på fina personer - och jag får lite frid i sinnet genom att slippa ha dåligt samvete för att jag inte använder alla kläder. De här plaggen förtjänar att se mer än insidan av min garderob. Så enkelt är det!

Har ringt runt till diverse 2nd hand-butiker idag för att lämna in resten på kommission. Förutom 60-talklänningarna har jag även en hög med märkesplagg som knappt blivit använda - vissa har jag bara provat. Imorgon ska jag gå runt till lite olika butiker och höra om det är möjligt att lämna in. Så får vi se om plaggen har blivit sålda om några månader eller om jag måste ta med dem hem igen...

PS! Ett litet förtydligande nu i efterhand: Det är inte jag som har sytt de här klänningarna. Jag har bara ägt dem. Men jag kan sy och för att titta på mina alster är det bara att klicka här!




Ett tips och några kategorier!

Snegla till höger! Ser du? Jag har gjort kategorier! De ska bli fler men jag känner mig redan nöjd. Nu blir det lättare att hitta franska glosor till exempel. Och du befinner dig bara ett klick från alla blogginlägg om pyssel!

Vill även passa på att tipsa om en dam vid namn Keri Smith. Jag skrev om henne på min förra blogg och är övertygad om att även du kommer att gilla henne! Klicka här för att läsa (och se på alla tillhörande bilder)!




Ord!

Ni fick ju inga ord igår så nu är det verkligen på tiden! Hjärtat leder till bildkällan eller något som är relaterat till bilden.



des vêtements - klädesplagg



un collier de perles - ett pärlhalsband





un chapeau marron - en brun hatt





Oh, I didn't know that!

Tusen tack för alla fina kommentarer, de betyder jättemycket! Dessutom var det väldigt roligt att läsa om era topp- och bottenköp.

Det hade varit kul att få veta lite mer om vilka ni är så här kommer del två av "Tre saker ni inte visste om mig". Jag börjar...

♥ Mina händer flyger över tangentbordet och jag skriver jättefort men använder bara två fingrar - vänster långfinger och höger pekfinger.

♥ Jag tycker inte om cheesecake. Och inte ostkaka heller.

♥ När jag var omkring 6 år fick jag en knäpp och tyckte att det var gulligt att prata bäbisspråk - mamma störde sig något otroligt på det.

Nu är det er tur! Berätta en, två, tre eller ännu fler saker om dig själv!




Vos mots...

Senare idag ska jag göra en liten fransk gloslista till er! Tills vidare får ni det här smått ångestladdade ordet att viska tyst för er själva.


Plus tard - Senare









 


Om mässor, garderober och köpångest

Om ungefär fem timmar och 40 minuter, kan det tänkas att jag befinner mig vid korsvägen för att äntligen besöka årets bokmässa! Som ni vet var ursprungsidén att Zak och jag skulle ta en heldag på Svenska mässan i torsdags men vi fick flytta fram besöket till lördag och sedan fungerade inte det heller så nu är söndagsförmiddagen vår enda chans. Om vi går dit direkt när mässan öppnar hinner vi vara där i tre och en halv timma innan jag måste korsa gatan och smita in på Liseberg för att genomföra säsongens sista arbetspass: Fyra och en halv timma till att servera spunnet socker, snacks och popcorn.

Vill även berätta att jag rensade ut stora delar av mina garderober igår och de blev ganska tomma - inte bara för att jag lade allt på golvet! Är fortfarande inte helt nöjd med det som ska behållas men mitt sinne har ändå blivit lättare.

Det hade för övrigt varit trevligt att läsa era svar på följande frågor:

♥ Vilket är ert bästa köp?
♥ Vilket är det sämsta?

För min del är det alltid olika saker som är det bästa köpet. Just nu är det nog min fantastiska tröja från Filippa K (som jag fortfarande inte har visat er!).

Det sämsta köpet är helt klart ett par mörkblå byxor som jag aldrig har använt. Jag förstår inte vad som flög i mig. Hade fått en jättefin idé om hur jag skulle gå klädd men de där byxorna skulle nog aldrig kunna leva upp till min vision. De var jättebekväma men så fruktansvärt onödiga. Och inte alls särskilt snygga.

Några andra köp som smärtar otroligt är när jag beställde ett cheerleading-spel till Nintendo Wii samt trådlösa nunchucks så att jag skulle kunna använda spelet som ett träningsprogram (jag tränade nämligen cheerleading). När spelet väl kom fram visade det sig att det endast var kompatibelt med de amerikanska Wii-konsolerna. Så det var bara att ge sig ut och köpa den svenska versionen istället. När spelet väl fungerade visade det sig att de trådlösa nunchucksen var för långt ifrån varandra när jag gjorde rörelserna fullt ut så jag fick ändå bara stå och feppla med armarna tätt intill varandra. Fy vad ledsen jag blir när jag tänker på det här. Säkert 1000 kr som gick upp i rök. Det är mycket pengar för mig men jag trodde verkligen att jag skulle kunna använda spelet till träningen! Och det var verkligen inget spontanköp utan så väl planerat. Först var spelet slutsålt precis överallt så jag sökte mig till nätets värld. Under lång tid letade jag som en tok efter de billigaste onlinebutikerna, kontrollerade att varorna fanns i lager och läste recensioner om spelet och liknande spel för att säkerställa att det var bra. Det var även i en recension som jag förstod att jag skulle behöva trådlösa nunchucks. Men inte funkade det bättre för det... Nej, nu blir jag bedrövad.

Gör mig lite gladare genom att besvara frågorna. Snälla.




Glass i stora lass (igen)

Under fredag och lördag har jag jobbat på Lisebergs finaste glassbar: Ben & Jerry's! Det har varit grymt kul och ja, lite glassigt har det faktiskt varit. Gästerna har inte varit alltför många men ändå har det aldrig blivit långtråkigt. Och så finns det hur mycket glass som helst! 24 sorter har jag för mig.

Det allra bästa har varit när folk beställt lite mer avancerade glassefterrätter så jag tänkte återge dem till er alla här och nu!

Bananasplit
♥ Banan
♥ Två skopor glass (valfria smaker)
♥ Grädde
♥ Topping (choklad, karamell eller jordgubb)
♥ Strössel (chokladströssel eller nötkross)

Hot Fudge Sundae
♥ Seg kaka i bitar (läggs i botten)
♥ Tre (lite mindre) skopor glass (valfria smaker såklart!)
♥ Varm chokladsås
♥ Grädde
♥ Strössel (chokladströssel eller nötkross)

Milkshake
♥ Mjölk
♥ Två skopor glass (valfria smaker)

Splash (eller Sorbetsplash, minns inte riktigt vad den heter...)
♥ Sprite
♥ Två skopor sorbet (valfria smaker)



Hot Fudge Sundae
 har varit roligast att göra och håll med om att den verkar helt gudomlig! Älskar att den dessutom serveras i en lite högre bägare, ungefär lika stor som två tredejdelar av den vanliga halvlitraren. Jag funderar på att köpa mig en efter jobbet imorgon - fast utan grädde då för det är inte gott! Tänkte även bjuda på några tips om vilka smaker man bör satsa på när man beställer de olika glasskreationerna.

Hot Fudge Sundae
♥ Chocolate Fudge Brownie
♥ Cookie Dough
♥ Vanilla Caramel Fudge (alternativt Caramel Chew Chew eller kanske Phish Food - det är inte lätt att välja!)

Milkshake
♥ Två skopor Cookie Dough (som även passar tillsammans med Chocolate Fudge Brownie)

Splash
♥ Två skopor Berry Berry Extraordinary

Jag tror nästan att det är omöjligt att enbart ha en favorit när det gäller Ben & Jerry-glass. De har för många goda sorter helt enkelt! För tillfället är mina två favoriter Cookie Dough och Chocolate Fudge Brownie. Och så älskar jag bitarna i Vanilla Toffee Crunch!

Vad har du för B&J-favorit?




Le petit studio

Idag fick jag en kommentar från en Ida som skrev så här:

kan inte du berätta hela historien om varför du åker till paris? hur du kom på iden och vart du skall bo? verkar intressnat :D

Så jag tänkte uppfylla hennes lilla önskan och berätta för er alla.

Hösten 2008 började Zak och jag prata så smått om att det hade varit väldigt trevligt att flytta till Paris efter studenten. Vem vill inte bo i världens vackraste stad där inspirationen finns överallt och gatlyktorna påminner om gamla svartvita filmer och romantik? Att dessutom bli riktigt, riktigt bra på franska en gång för alla, lät inte heller fel.

I 2:an läste vi franska ihop (det var så vi fick upp ögonen för varandra) och som ni säkert vet, bodde pojken min utanför Paris som liten. Förutom att han talar flytande franska innebär det även att hans familj har ett antal bekanta i Frankrike, bland annat en fransyska vars föräldrar har en lägenhet mitt i centrala Paris. Så Zaks mamma skickade iväg ett litet mail till lägenhetsägarinnan Françoise (hennes man äger också lägenheten men han har inte deltagit i den här processen så jag utesluter honom ur berättelsen) och frågade om det fanns möjlighet för oss att hyra den från sommarens slut. Och det gjorde det antagligen! Från och med september...

Men sedan kom finanskrisen och de som redan bodde i lägenheten visste inte om de skulle ha råd att flytta (de ville till London tydligen. Tror att de var konstnärer eller något liknande. Det var något artsy i alla fall).

En vacker dag, på kvällen den 25 mars, min alldeles egen födelsedag, fick vi dock beskedet att vi visst skulle få ta över lägenheten! Inflyttningsdatumet var visserligen framflyttat till den 1 oktober men vad spelade det för roll?

Sedan dess har det varit bestämt. Ett tag var jag fast besluten om att gå på någon ettårig modedesignutbildning men så upptäckte vi att skolan som jag vill gå på (Istituto Marangoni) tog 19800 euro i årsavgift och då kändes det inte lika aktuellt längre. (Det är så galet mycket pengar. Om man har råd med den kursavgiften kan man lika gärna köpa sig in i modevärlden direkt - oavsett om man har talang eller inte. Så ska det inte vara.)

Jag funderade nog även på att läsa lite franska men kom fram till att ett år helt fritt från studier är precis vad jag behöver. Zak funderade på att läsa någon matematikkurs men så verkar det inte heller bli.

Det är så roligt att Zak är lika förtjust i Paris som jag är förresten. Fast vi älskar staden av helt olika anledningar.

Men var i Paris ska vi bo då? Jo, vi ska bo i en liten etta - en så kallad studio - i elfte arrondissemanget, mellan Place de la Bastille och kyrkogården Père-Lachaise. Zak har beskrivit lägenheten för mig och jag ska lägga upp en skiss på den så fort han har ritat en ny (jag har tappat bort den första) men den rymmer ett litet badrum, ett minikök, ett litet sovrum/vardagsrum och en stor balkong. Adressen är jättelång och jag glömmer bort den hela tiden (även om jag lovat att jag inte ska glömma den) men den är fin och fransk.

Det här med arrondissemang är rätt intressant förresten. Det fungerar så här:

Ett departement (se nedan) är uppdelat i ett antal större partier - arrondissement eller arrondissemang som det blir på svenska. Paris rymmer 20 arrondissemang och de är placerade i en spiral, likt en snigels hus.



En annan finurlig sak är att postnumret avslöjar vilket arrondissement du bor i: Precis som i Sverige består postnumret av fem siffror. I Frankrike gäller att de två första siffrorna indikerar vilket departement man bor i. Storleksmässigt skulle de kanske kunna jämföras med kommuner. Administrativt påminner de kanske också om kommuner. Men de kallas ändå département. Paris är departement nummer 75.

De tre sista siffrorna i postnumet visar vilket arrondissemang man bor i. Mitt postnummer blir därför 75011! Genialt!




To do list

Flytten närmar sig med stormsteg. På morgonen nästa torsdag flyger Zak och jag äntligen till Paris. Det ska bli hur kul som helst men jag är ändå livrädd och har ångest över att lämna mina föräldrar. Men jag tror faktiskt att vi kommer att få det riktigt, riktigt fint. Och det ska bli underbart att flytta ihop med min älskling. Såklart!

Här kan ni se allt jag behöver fixa och dona med innan avresan. Om det är en linje mitt i texten betyder det att jag har varit duktig.

Kläder och prylar
Rensa min garderob (Nästan allt är klart!)
♥ Städa mitt rum (igen)
♥ Fota allt jag vill bli av med samt tänka ut vad jag är beredd att sätta som utgångspris - 5 eller 10 kr allså ;)
♥ Lägga upp allt på Tradera
Gå till vintage-butiker och försöka sälja märkesplagg

Flytt

♥ Kolla upp försäkringar för utlandsvistelse
Kolla upp hur jag ska göra med mitt svenska kontantkort för att behålla telefonnumret utan att ruineras
Stänga av telfonsvararen på mobiltelefonen
♥ Packa min väska
♥ Bestämma vad och sedan packa ned det som jag vill att mamma och pappa tar med sig när de hälsar på veckan efter vi anlänt till Paris 

Jobb

Skriva (om) LM (lettre de motivation, alltså det personliga brevet)
Skicka ut LM och CV till olika företag i Paris

Dessutom ska jag jobba hela helgen. Kommer jag någonsin att hinna med allt?




En god onsdag

I går träffade jag änglalika Bell som hade världens finaste kappa på sig. Den ser ut så här (fast jag vill minnas att den var mörkgrå) och var det första jag började prata om efter att vi hade sagt hej.



Hon var så fin, påminde om någon vacker person under en tid då det var krig i Europa. Vi fikade och Bells berättelser om universitetslivet fick mig att vilja jobba i mataffär hela livet och aldrig vidareutbilda mig. Det verkar grymt jobbigt. Men jag är ganska övertygad om att det beror på att jag är rätt skoltrött just nu. För egentligen älskar jag skolan och i framtiden kommer jag ju dessutom att studera precis sådant som intresserar mig så det blir nog väldigt bra i alla fall. Just nu känns det dock fantastiskt att ta ett år ledigt!

Senare, när Bell hade åkt hem och vi visste att vi inte skulle se varandra igen på minst ett kvartal, hittade jag äntligen ett par svarta byxor! För det första är det precis ett sådant par som jag drömde om för något år sedan. Jag har nämligen en tendens att bli inspirerad utav någonting och sedan tråna sönder efter det, leta överallt men inse att det inte finns. Och så blir det aldrig av att jag syr det själv. Sedan, något år därpå, går det att hitta det jag en gång i tiden ville ha lite varstans. Hur som helst. De här byxorna var fortfarande fina. De är som ett par leggings så de är väldigt bekväma men som tur är har de både knapp och gylf så man behöver inte ha en tunika eller lång tröja över utan kan ha på sig vad man vill - och ändå ser de fantastiska ut! De är lagom höga i midjan. Eller lagom låga om man hellre vill uttrycka sig så. Sitter jättetight och så är de i sammet! Dessutom kostade de bara 300 kr. Helt perfekta med andra ord! Så perfekta att jag ringde till butiken och bad dem lägga undan ytterligare ett par. För svarta, tighta byxor är svåra att finna. Och när man väl har hittat dem, ja då är det ren kärlek och man släpper dem aldrig igen. Inte förrän de går sönder. Då gråter man och börjar leta igen.

Här hittar ni mina fina byxor!




La lettre d'amour

Idag låg det plötsligt något lite speciellt i brevlådan...





Det var ett kärleksbrev.







Men vad gömde sig i kuvertet?



Jo, min alldeles egen mobiltelefon! Det här är reslutatet av mitt pysslande gott folk! Ett litet kärleksbrev att förvara mobil eller iPod i. Jag blev ganska nöjd.

Vad tycker ni?




Lush

Ville bara visa två söta ting från Lush.



Produkterna läggs i små påsar med gullig text.



Och så får man ta med sig Lush Times som är en färgglad och ljuvlig tidning med information om alla produkter!

Har ni några favoriter i Lush-sortimentet?




Tisdag

I tisdags var det först dags för forvård vilket var härligt. En hel timma (kanske lite mer till och med) med fotbad, filande, insmörjning och självklart lite nagellack! Det blev ett ljust rosa. Valde ett ännu ljusare först, ett som var så puderfärgat att det nästan var beiget men det var tydligen för tråkigt så jag fick ta ett annat istället. Fast det var nog tur, för beiget är inget att ha!

Sedan åkte jag in till centrum och träffade Dennis. Det är alltid lika roligt att träffa honom för han är en riktig vän. Och en riktigt rolig sådan! Dessutom är han alltid så fint klädd. Lägger lite extra energi på sina kläder vilket även får mig att vilja se fin ut. Och man känner sig alltid extra fin när man faktiskt har ansträngt sig lite. Oftast.

Eftersom vi skulle se filmen om Coco Chanel hade Dennis valt marina och vita ränder. Han påminde om en fransk garçon som springer ärenden och postar brev. Väldigt fint.

OK, nog om min kompis kläder! Vi vandrade runt på stan ett tag och gjorde all vår shopping på Lush. Åh denna underbara butik! Hur många julklappar, presenter och smågåvor till mig själv har jag inte köpt därifrån? Dennis köpte kanske världens godaste, grapefruktdoftande showergel/shampoo vid namn Happy Hippy till en kompis medan jag satsade på ett nytt exfolierande svartvinbärs-body butter samt en shampookaka och en liten rund plåtask att förvara den i.






Sedan åt vi crêpes. Andra gången på mindre än en vecka för min del - galet gott som alltid!



Vi fick inte tag på några biljetter till kvart i sju-visningen så filmen började inte förrän 21:10. Därför satt vi kvar på crêperiet hur länge som helst. Sedan vandrade vi till biopalatset! Filmen var bra. Göteborgs-Posten gav tre fyrar av fem möjliga och det stämmer väl rätt bra. Det var en stillsam och vacker film med olycklig kärlek och tyg. Fint-

Efteråt gick vi till ett dygnet runt-öppet café och drack thé. Och sedan kom min fantastiska far och hämtade oss med bil, skjutsade hem Dennis och styrde hjulen mot vår lägenhet.

Fin dag!




En ursäkt.

Förlåt för att jag inte har skrivit på... för länge. Det har bara inte blivit av, har inte varit hemma så mycket. Men så blir det självklart nya tag. Har samlat på mig några upplevelser att dela med mig utav. Och det är det dags för nu.



Några minuter för sent...

Glömde ju berätta! Igår (för ca. 10 minuter sedan) var det - som ni säkert minns - den 21 september. Det innebär att Zak och jag har varit tillsammans i sju kvartal!



...tjugoen månader den tjugoförsta...




Getting gorgeous

Jag är mitt uppe i en göra mig fin inför flytten-period just nu. Förra veckan var jag hos tandläkaren, imorgon är det fotvård som gäller, på onsdag ska en tandhygienist ordna skenor så att jag kan bleka mina tänder och nästa vecka bär det av till frisören. Fullkomligt onödigt, speciellt när vi ska spara pengar, men ändå väldigt trevligt. Jag vill att allt ska bli perfekt i Paris. Perfekt på ett ickedetaljstyrt sätt.



Jag ser det lite som ett sätt att nollställa kroppen inför avresan. För när alla mina ompysslingsbesök väl är över gäller det bara att underhålla: Ta ett fotbad då och då så att fossingarna förblir babymjuka, klippa luggen själv, hålla mig borta från mat som missfärgar tänderna (fast inte blått godis, det tänker jag äta i alla fall) och så vidare. Jag räknar med att det är sådana goda tidsfördriv som jag kommer att få tid till framöver...

Dessutom ser jag många av de här unna dig-upplevelserna som engångsföreteelser. Tandblekningen är en sådan. Egentligen kostar det för mycket så timingen hade väl inte kunnat vara sämre men å andra sidan får jag kanske lite vitare tänder att smila med i höstrusket och skenorna räknar jag med att kunna återanvända långt senare i livet!

Häromdagen mailade jag lite med min fantastiska frisör Kicki förresten. Som ni minns hade jag funderingar på vad som skulle göras med håret mitt. Hon berättade att man kan kamma i permanentolja vilket inte ger ett spikrakt hår men ändå tar bort lockarna något. Och det låter perfekt för mitt naturliga hår befinner sig just någonstans mellan rakt och smålockigt!

Vad unnar ni er?




På pysselfronten intet nytt

Åh vad jobbigt. Jag hade blivit färdig med mitt pyssel om bara allt material hade funnits hemma. Nu - när hälften är gjort och jag börjar få grym segervittring - inser jag att det saknas några saker. Och jag kan inte fortsätta förrän det är inköpt. Det är bristen på moulinégarn och vitt kardborreband (fast bara delen med krokan) som sätter käppar i hjulen för min kreativitet. Fy vad orättvist. Jag som såg fram emot att visa er resultatet! Men ni får ha något att se fram emot istället. Vi får se det så. Och imorgon eftermiddag ska jag minsann köpa på mig allt som kan tänkas behövas för att min lilla idé ska bli verklighet!




Pyssel

Enkäten som jag skickade ut härom dagen visar att ni verkar trivas med det mesta i ettan i Paris. Inte helt oväntat visar den även att ni alla är överens om att pyssel och kreativitet bör främjas på bloggen. Så jag tänkte att ni skulle få se lite pysselplaner. Eller snarare läsa om dem för min idé är inte färdig än. Men jag ska påbörja den idag och med lite flyt blir jag klar innan tolvslaget!

Om en timma börjar mitt fritidskort att gälla och då tänker jag ta båten över älven och bege mig till Myrins Textil. Och väl på plats, ska jag lägga några slantar på....

...lacktyg!

(Eller vaxduk om lacktyget känns för blankt men det får stå inom parentes för vaxduk väcker betydligt färre sjuka associationer än lack.)

Jag berättar mer senare så har ni något att fundera på under eftermiddagen. Då får ni även se bilder! Här kommer några ledtrådar:

Telefon, romantik, praktiskt




Ett steg närmare avfärd

Nu kan jag börja packa inför flytten för idag har jag köpt en resväska. Och den är så fin att alla tulltjänstemän kommer att önska att den innehåller både droger och lik bara för att få ha den hos sig lite längre...



Det är en rullväska i hårdplast med fyra hjul. Märket är Titan och som ni kan se är den ljusrosa! Som grädde på moset har jag dessutom satt fast en stor satinrosett! Det är tur att rosetten är avtagbar så att jag kan ta loss den under själva flygturen för annars hade nog tullen behållit min väska för alltid...


Très chic, n'est-ce pas?


 


Last sunday

The last supper. Kanske inte riktigt men nästan. Idag är det nämligen familjens sista gemensamma söndag. Nästa söndag jobbar jag och därefter blir det inga fler söndagar i Sverige på ett bra tag. Så mamma, pappa, Zak och jag såg till att göra något riktigt mysigt.

Vi åkte till Skatås (för er som inte bor i trakterna kan jag berätta att det är ett motionsställe med elljusspår, gym och stora gräs- och grusplaner i Göteborg) och promenerade därefter en halvmil till ett fik som heter Bertilssons stuga. Det är ett sådant där riktigt genuint gammalt ställe, tydligen grundat av en idrottslärare på Östra Real.





Mamma, pappa och pojkvän åt fina hemlagade bärpajer med vaniljsås medan jag tog en riktigt kladdig och god kladdkaka - man kunde riktigt känna sockerkristallerna! Zak och jag delade även på en gudomlig nöttopp - en sådan där liten kaka som nästan bara består av socker och hasselnötter. Hur gott som helst var det.





 

 

 


En pastellrosa liten dröm

För några dagar sedan lovade jag att skriva om en pryl som jag har beställt från nätet och nu är det dags att berätta mer. Ni minns kanske att det fanns ett väldigt fint pennfack på andra sidan Atlanten som jag skrev om både en och två gånger här på bloggen. Igår morse tog begäret överhand och det fanns inte mycket annat att göra än att beställa hem ett fint litet exemplar! Så nu får ni se hela fyra bilder på ett pastelligt pennfack från Juicy Couture som snart blir mitt!









Som ni kan se på den sista bilden, finns en liten plastficka med ett utskuret hjärta. Jag funderar på att sätta dit en bild. Någon på Zak eller kanske ett motiv på något som jag kommer att sakna när jag är i Paris. Det följer även med två pennor - en med bläck och en med blyerts.




Läsförbud på torsdag

Så dumt det blir när man inte tar hänsyn till detaljer. Min fina pojkvän har upptäckt att bokmässan främst är öppen för pressfolket på torsdag så nu måste vi byta dag och kan bara vara där i max fyra och en halv timma. På sätt och vis kanske det räcker men jag kan ändå inte låta bli att känna mig lite, lite bedrövad över att besöket måste senareläggas.




Till alla veliga

Blev nyss upplyst om en smart applikation på nätet så nu tänker jag tipsa vidare...

Doodle.com heter den hemsida som borde vara oumbärlig för alla som har svårt att fatta beslut. Där kan du nämligen göra små enkäter till dina vänner och bekanta. Perfekt när du ska bjuda på middag men inte kan bestämma dig för vilken rätt som ska serveras. Perfekt när du vill veta vad gästerna är allergiska mot. Perfekt när du inte kan bestämma vilken färg dina väggar ska ha. Perfekt när du har två fantastiska idéer men inte vet vilken du ska satsa på. Perfekt i alla valsituationer helt enkelt!

Självklart gjorde jag en liten enkät till er läsare och jag blir hemskt glad om ni deltar! Klicka här!




Förmiddag med Mimmi och eftermiddag utan Håkan

Idag träffade jag min jättefina vän Mimmi. Vi har känt varandra länge. Först tränade vi gymnastik i några år, umgicks en massa på fritiden och semestrade till och med tillsammans (med våra mammor). De senaste åren har vi setts väldigt sällan men varje gång det faktiskt har blivit av, har vi hittat tillbaka till varandra direkt. Idag var sista gången vi sågs innan jag försvinner iväg. Och innan Mimmi själv försvinner iväg såklart.



Vi åt galettes och crêpes på Crêperie Sucré-Salé och som vanligt var det hur gott som helst! Det finns nog inget godare än tunna franska pannkakor med varm nutella på. Tror inte ens att glass kan slå det!



Sedan fick jag en avskedspresent. Så himla fint. Det var ett par örhängen med svarta rosetter. Jag blev förtjust på momangen! Visst är de fina?

Efter vår lunch promenerade vi hela vägen till Lisebergs södra enté för det var dags för mig att jobba. Eftersom Håkan-konserten ägde rum i andra delen av parken, blev det för övrigt en väldigt lugn dag för min del. Men det var grymt mycket folk på Liseberg! Och folk köade jättelänge för att komma in i parken - trots att den skulle stänga om mindre än två timmar!

Så kan någon berätta: Var det en oförglömlig kväll?

Imorgon ska jag beställa en jättefin sak via nätet - självklart får ni se vad! Nu ska jag gå till sängs och bara bryta mot pappas och min överenskommelse med 25 minuter. Jag är alldeles för bra på att vända dygnet.




Spegel, spegel...

Min jakt efter fina prylar att lägga i väskan fortsätter. Hittade precis två fantastiska fickspeglar att drömma om. Och man behöver ju faktiskt en fickspegel, eller hur?



Det röda hjärtat är inte ens dyrt! Men å andra sidan kan man bara hitta det i Marc By Marc Jacobs-butiker. Nu håller jag tummarna för att den lilla spegeln finns kvar i Paris...



Vad vore jag för person om jag inte hade hittat något från Chanel? En dag som denna med biopremiär och allt. Eftersom hela min eftermiddag består av jobb, kommer jag tyvärr inte se filmen förrän på tisdag (om vi lyckas få biljetter vill säga) men redan nu kan jag tänka på den lilla fickspegeln med två olika glas - ett vanligt och ett som förstorar. Smart.




Cute little bag

Nu har jag återigen spenderat för mycket tid framför datorn men vad gör det när man hittar så här fina necessärer att tråna efter? Tänkte att om jag någonsin ska kunna ta ett foto på vad min väska innehåller, är inköpet av en mindre necessär nästan oundvikligt. Ett hjärta - ett inköpsställe.




















Alla är så fina! Allra sötast är nog den rosa necessären från Très Femme Couture men jag skulle inte våga beställa från USA - tullavgifter är inget man ser fram emot direkt. Sedan kan jag inte låta bli att vara fullkomligt tokförtjust i den svarta lacknecessären med stor rosett! Men då är det istället konstruktionen som hindrar mig från att spendera. För invändigt finns knappt några fack utan mest gummiband som ska hålla saker och ting på plats vilket inte är något vidare. Så det verkar som att jag förblir necessärlös ett tag till. Man kanske skulle ta och sy en istället! En stor rosett går ju lätt att fixa. Desto svårare blir det med den rosa necessärens tryckta emblem. Men det kanske man kan leva utan.

Vilken tycker ni är finast? Eller har ni kanske redan nu en helt perfekt liten necessär där hemma? Berätta och tipsa!




Längtar...

Om ganska exakt en vecka och 60 minuter gäller det. Då har nämligen klockan precis passerat midnatt och dagen då Zak och jag ska bege oss till Bokmässan har så sakteliga börjat gry. Den 24 september är det nämligen dags. Dags för årets bästa mässa. Tidpunkten då man kan höra tågpersonalen säga "book mess" i högtalarna. Tiden då det är dags att växla in gratisbiljetterna till inträde, köpa godisremmar och kanske skymta någon känd författare signera böcker i folkvimmlet på Svenska Mässan. Det ser jag verkligen fram emot! Spektaklet håller på ända fram till söndagen den 27 september så om du har annat för dig den 24, är det inte hela världen. Men se till att fara till Göteborg åtminstone en dag för Bokmässan vill du faktiskt inte missa!



När jag var yngre hade alltid Moa, Bell och jag ett obligatoriskt bokmässebesök. Vi gick omkring och samlade ihop så mycket gratisprylar som möjligt och sedan satt vi och betraktade fynden i bilen på väg hem. Har ni några speciella minnen ifrån Bokmässan? Och kommer ni ihåg när barntorget hade cirkusutrustning som man fick prova på? Styltor, enhjulingar och jongbollar - det var tider det.




What's in your bag?

Bilder på vad som gömmer sig i olika personers väskor är bland det bästa jag vet! Så jag har vandrat omkring på flickr ett tag nu och tänkte visa upp några väskinnehåll som man lätt faller lite extra för. Hjärtat leder till bildkällan.

























Jag blir så himla inspirerad! En vacker dag ska även jag ta ett kort på vad som finns i min väska. Men det får vänta tills jag har fyllt den med sådant som jag faktiskt vill bära runt på. Just nu är det egentligen bara min Moleskine-skrivbok och svarta bläckpenna som förtjänar att fotograferas. Och min nyckelknippa från Liseberg för den gör mig faktiskt lite stolt.

Vad har ni i era väskor?




A love story

Ni minns kanske att jag pratade om en jättefin bok för ett tag sedan. Jag har börjat läsa den nu. Och innehållet är det bästa någonsin! Den kryllar av moderelaterade anekdoter, intervjuer med designers och argument för att köpa alldeles för dyra kläder. Och väskor. Och skor. Och så vidare.



För mig är det en kärlekshistoria.



Klänningar!

Jo jag fick en fin liten fråga om jag kunde visa mina 60-talsklänningar. Så det är det dags för nu. Några har jag sytt själv och då är de baserade på gamla mönster från 60- och 70-talet. Andra har jag köpt second hand, både från butiker och via Tradera. Två av klänningarna (klänningen med blå- och vitrandig överdel och blå kjol samt den blå klänningen med vit krage och två knappar i halsen) och är i själva verket längre men har vikts upp för att visa hur jag tänker mig att de ska se ut när de används. Vill även be om ursäkt för att de flesta bilderna är riktigt bedrövliga men nu är det ju faktiskt bara plaggen som ska visas upp och då spelar det kanske inte så stor roll. Hoppas jag.















1. Egensydd klänning som tog exakt en dag att sy, använd kanske två gånger.

2. Underbar klänning i omlottmodell med knäppning både i halsringning och högt upp i midjan. Har ett litet skärp och sitter perfekt men är ändå mycket sparsamt använd. Tyvärr.

3. En klänning som jag aldrig har använt, prislappen från Beyond Retro sitter fortfarande i.

4. Klänning som jag köpte på Tradera. Har gömda fickor och är supergo på alla sätt men aldrig använd.

5. Tunika som jag köpte på Beyond Retro i England, aldrig använd (av mig vill säga).

6. Ursprungligen en badrock som min moster hade som liten. Jag sydde dock om den till en klänning. Materialet är underbart - någon velourhistoria.

7. En fantastisk klänning med en ännu mer fantastisk krage! så himla snygg helt enkelt.

8. Hallonröd klänning i ett ganska speciellt tyg med ett sorts insytt mönster i. den var alldeles för stor så jag sydde om övervidden lite och det blev grymt snyggt med en söm över bysten. Bytte även ut spetsdetaljerna vid ärmsluten. Har två små fickor fram.

9. En galet vacker frottéklänning som jag kammade hem på Tradera! Jag blir verkligen glad så fort jag ser den! Har burit den på en demonstration dessutom vilket höjer känslan av 60- och 70-tal!

10. En fin och färgglad klänning i manchester med trekvartsärm, kommer från samma märke som frottéklänningen (Margita).

11. Egensydd klänning i arméstuk baserad på mönster från förr i tiden.

12. Jumpsuit i storblommig stretchfrotté med bar rygg - lite Bond-aktig sådär och väldigt cool. Men självklart andrig använd. Tänkte att jag skulle ha den på sommaren men det blev aldrig av.

13. Egensydd, rutig klänning med stor och fin krage. Även den baserad på ett mönster från dåtiden.

14. Egensydd tunika som är baserad på ett vintagemönster från USA.

Så, det där var nog alla klänningar (och en jumpsuit då såklart). Om ni är intresserade utav något är det förresten bara att höra av sig. Jag tror minsann att jag är redo att göra mig av med mina små guldkorn.




Min historia

 


13 år, långt hår och mittbena. En mittbena som har funnits där sedan... ja, sedan mitt hår var långt nog att lägga sig så att en bena kunde bildas. Dessutom iklädd favorittröjan med favoritärmen raglan.



14 år. Har även hunnit med att ha rak lugg ett tag. Fast lite mjuk och flikig sådär. Jättefint tyckte jag då. Inte riktigt lika fantastiskt tycker jag nu. Den röda slingan i luggen blev alltid rostfärgad (som på bilden) alldeles för fort. Egentligen skulle den vara superknallröd men det höll inte så länge... Första digitalkameran syns också på bilden.



Sommaren 2006. Jag är 16 år och på semester i London tillsammans med pappa. Jag älskar skyltningen för den påminner om Andy Warhol. Den röda slingan i luggen har blivit turkosblå men som vanligt får jag dras med att den bleks hur fort som helst så för det mesta går den i grönt istället.



Sommaren 2006 är även den tid då jag börjar intressera mig för den japanska subkulturen Lolita. Från London köper jag med mig den här klänningen.



Även andra japanska subkulturer inspirerar. Som Decora. Ofta blir min lugg överbelamrad av färgglada hårspännen.



Jag är den färgglada token på golvet tillsammans med klasskamraterna i första ring. Notera min yngling till pojkvän precis ovanför. Han har precis fyllt 16, har tandställning och är - hör och häpna - tillsammans med en annan tjej i klassen. Vi känner inte varandra över huvud taget. Fast jag tycker att han är söt och hur smart som helst. Han tycker mest att jag är konstig. Och kanse, kanske lite bakom flötet eftersom jag frågar lärarna så mycket på lektionerna (men det är så min inlärningsmetdod fungerar. För jag vill veta allt, och vara säker på att det stämmer).



Och så börjar jag tupera håret - något som jag även pysslade med i 9:an. Coolt och svart och gärna lite nitarmband. Och en massa fluffigt hår runt huvudet såklart!



Ju mer blått desto bättre!



I januari 2007 blir luggen rak igen. Men turkosblå och fin som vanligt.



Ibland klär jag mig i egensydda lolitakläder...



...men så börjar jag också bli väldigt intresserad utav 60-talet...



...och några dagar in på sommarlovet, ryker håret



Jag syr några 60-taliga klänningar och köper kläder från second hand-butiker... 



...samtidigt som luggen kryper allt högre upp. Mamma kallar mig för Prins Valiant



Jag drömmer om upproren 1968, är medlem i Ung Vänster, bär runt på en gammal väska från Domus som jag hittat hos mormor och morfar och har på mig en parkasliknande jacka från H&M mest hela tiden. Tillsammans med min röda palestinasjal.



Och vips så är det mars 2008 och jag har sytt ännu en klänning (som till min förargelse krympte för mycket i första tvätten så att den blev en tunika istället)...


I april tar jag några fina bilder när min lugg har blivit galet lång. Det här är den bästa.


Sedan har det hunnit bli oktober och jag har fått lila lugg igen. Ganska ofta har jag på mig mina Doc's tror jag. Annars är det väl mest plugg hela tiden som gäller. 



På nyårsafton 2008 är jag i Stockholm tillsammans med Zak. Innan vi träffas färgar jag luggen rosa och alla handdukar inne på hotellrummet förstörs... 



Luggen färgas över igen och jag börjar tröttna på mitt älskade 60-tal. Lite i alla fall... Under våren sparar jag även ut mitt hår för att kunna få en fin frisyr till balen. Och för att i framtiden kunna sätta upp mitt hår i en Lykke Li-knut.

.


Dagen efter balen vaknar jag upp och ser ut så här. Jag tycker att det är hur fint som helst eftersom lockarna får mig att påminna lite om en docka (mitt ständiga ideal). Det är med den här bilden på näthinnan som jag lite senare bestämmer mig för att permanenta håret.



Och här har vi mig nu. Tisdagen den 15 september år 2009. 19 år. 19 och ett halvt år om tio dagar. Jag vet vilka kläder jag tycker om men är osäker på vad jag ska göra med mina gamla 60-talsklänningar. Antagligen säljer jag dem - trots att de är hur fina som helst. Permanenten håller i sig men har hasat ned allt eftersom håret har blivit längre. Den 29 september ska jag hälsa på hos frisören. Jag ska klippa raklugg igen och vill ha en frisyr som inte behöver finputsas hos barberaren var sjunde vecka. För det kommer jag inte att ha råd med. Jag vill inte ha lockar från öronen och jag vill inte ha hår som bara hänger. Jag vill vara fin och chic men älskar ruffs. Några förslag?




Stil

Den här sommaren har för min del inneburit en överdiven tidningskonsumtion. Fast den har varit överdriven på ett bra sätt. Bland annat eftersom bläddrandet i alla dessa magasin fick mig att finna två helt fantastiska bilder! Som jag nu tänker dela med mig utav...





Svart och blekrosa är så oslagbart!




Frukost

I morse bakade Zak och jag bröd. Bröd som blir lite degigt och som inte gräddas i ugn utan istället hamnar i stekpannan.

Här har vi receptet.



Som ni ser är det egentligen ett sconesrecept men det tål att experimenteras med. Vi hade ingen lättfil hemma så istället tog vi lättmjölk. Det funkade också. Dessutom ersatte vi 1,5 dl av vetemjölet med fullkornsmjöl. Det gick också bra. Och så en ändring till: Inget bakpulver.

Sedan ska brödet stekas som sagt. Det gör man lättast i en teflonpanna. Lägg en degklick i mitten och vänta ett tag. Vänd sedan på brödklumpen och platta ut den så mycket det bara går med hjälp av en stekspade. Vänd lite då och då tills brödskivan ser ut att vara mer än bara deg. Färdigt!

Om man känner för det, kan man även rosta brödet efteråt. Som om inte stekningen vore nog liksom...



Enjoy your breakfast!

PS! Titta vad jag hittade förresten... Kusligt.




Je suis fou de lui

Min pojke är inte bara världens snällaste, galet smart, rolig och fin på alla sätt. Nej, han är även grymt duktig på schack. Han har bara spelat i några år men har redan deltagit i Junior-SM och är den spelare som har stigit i ranking snabbast av alla, han har varit tränare för både barn och vuxna och i november får han till och med flyga till Stockholm för att tävla - på klubbens bekostnad.

Jag kan inte alls spela schack. Vet visserligen hur pjäserna går, vet vad spelet går ut på och vet att det inte heter häst utan springare. Men så mycket mer än så är det inte.

Ibland gör Zak små schackuppgifter till mig. Han sätter upp pjäserna i olika slutspel på schackbrädet och berättar sedan hur många drag jag behöver göra för att vinna - fast inte fler än två, kanske tre någon enstaka gång. Och så är det upp till mig att lyckas. Oftast behövs en hel del hjälp för att komma på rätt spår. Men det är kul, för till slut lyckas jag och har då dessutom fått lära mig lite mer om varför jag inte ska göra som jag först tänkte. För det är nästan alltid något som jag missar.



För en liten stund sedan spelade Zak och jag schack mot datorn. Vi vann. Det som var så fint var att när vi visste att vi skulle vinna, avstod Zak ifrån att ta hem segern så snabbt som möjligt för att istället låta mig göra det sista och avgörande draget. Så att jag skulle få vinna partiet. That's so sweet!

Förutom de svartvita rutorna är det även fint att löpare heter fou på franska. Det betyder nämligen tok eller tokig. Och om ni undrar vad själva spelet kallas: Échecs.




Glädje på band

Söndagens finaste ljud kommer från franska duon Nôze. Remember love heter sången som har ett så studsigt intro att det är svårt att sitta still och som kan förvränga även den suraste minen till ett vackert leende.



Det sköna uttalet på desperate får man på köpet.




Pop

Jag har gjort två små filmer till er. Popcornregnet och Popcornregnet, del 2 heter dem. Båda har titlar som avslöjar handlingen. Jag tror vi tar och tittar lite närmare...

Popcornregnet



Popcornregnet, del 2



Ni skulle bara veta hur fantastiskt gott det luktar när popcornen väller ut ur den där stora metallbyttan. Det är aromaterapi på hög nivå. Hoppas att ni tyckte om filmerna!




Om couscous och euro

Jag åt couscous på jobbet idag. Det fick mig att börja fundera på vad jag ska äta om drygt två veckor då Zak och jag blir fattiga Parisbor. Couscous ska definitivt bli ett utav mina fattigmanslivsmedel. På Carrefour kan man tydligen köpa ett kilo för 1,85 euro. Cheap enough skulle jag säga.

När jag gick i femman brukade jag äta couscous efter skolan. Vi hade en gigantisk förpackning i köket och det var superlätt att laga till. Och så åt jag det med yoghurt. En garanterat lyckad måltid kan jag lova: Couscous och yoghurt är allt du behöver!

Läste precis att en person beräknas behöva ca. 100 gram couscous per måltid. Tio middagar för mindre än två euro låter bra. Fast då har jag ju inte räknat med yoghurten...

Skämt åsido: Vad ska man egentligen bli mätt på när man inte har råd? Bidra med era billigaste favoriträtter och kom ihåg: Det får inte bara vara mat som mättar utan den måste även vara riktigt god. Fast sedan kan ni själva få avgöra vad "riktigt god mat" innebär...




Sänd mig ett brev på posten

I Paris vill jag skriva brev. För hand. Och lägga dem i kuvert med röd och blå kant.



Finns det något finare än handskrivna brev? Ett mail kan också vara fint men att kika in i brevlådan och upptäcka att någon har tagit sig tid att skicka iväg en hälsning - det är något alldeles speciellt det. Och så ska det helst stå någonting riktigt spännande i brevet. Som en kärlekshistoria eller brevvännens innersta funderingar och bekymmer som man kan lösa tillsammans. Sådana brev vill jag ha!

Zak lärde mig vår framtida adress för ett tag sedan förresten. Det är en lång adress. När jag skulle berätta den för pappa några dagar senare, hade jag redan glömt bort en del. Men nu har Zak lärt mig den igen. Och jag tänker inte glömma.




Ett vackert gammalt regn i Frankrike

 


Idag har jag äntligen sett Les Parapluies de Cherbourg - den där franska filmen från sextiotalet som bl.a. Requiem Pour un Con-Emma har talat mycket varmt om. Jag köpte den för ett tag sedan men efter det har den bara legat hemma och jag har låtit bli att se den eftersom musikalfilm inte låter speciellt lockande i mina små öron. Men oj vad bra den är! Och fin såklart - hur fin som helst nästan.

Jag vet inte om det kan bero på att replikerna sjungs men ingen detalj tycks vara för liten för att få vara med i den här ljuvliga parplyfilmen. Det gör att handligen och dialogen känns vardaglig och naturlig - trots att man mer eller mindre sitter och lyssnar på en drygt 85 minuter lång sång!

Det som är så bra med att ha en pojkvän som har bott i Frankrike förresten, är att han är lika förtjust i landet som jag är! Och att han tycker om att lyssna på franska. När fina Zak insåg att det var en gammal musikal från sextiotalet som vi skulle se, svepte en lätt plågad min över hans vackra ansikte. Men vi bestämde oss för att i alla fall ge filmen en chans och så fort franskan kom igång var det inga problem! Tvärt om faktiskt. Båda tyckte om den - om än på lite olika sätt.

Det bästa med Les parapluies de Cherbourg enligt mig är i vilket fall som helst följande:

♥ Genevieve har en bedårande frisyr under hela första delen (première partie: le départ) och hon sätter alltid upp håret med vackra sammetsband.



♥ Alla tapeter är färgstarka, skrikiga och - på något underligt sätt - jättefina! Mina favorittapeter är de rosa med gröna ränder.



♥Genevieve har en strålande vacker, vit kappa (och även en likadan i rosa).



♥ Introt är jättefint. Se själva!



♥ Nästan alla sjunger tydligt och - för en gångs skull när det gäller franska - relativt långsamt så det är inte helt omöjligt att höra vad som sägs. Om jag läser den svenska texten, kan jag ganska ofta höra precis vad de sjunger eftersom jag då känner till sammanhanget och därför förstår var orden ska "klippas" - alltså var ett ord slutar och nästa börjar. Om jag inte läser texten, missar jag ofta nyckelorden vilket gör det svårt att fånga själva essensen i meningarna. Men det är alltid kul när man förstår lite i alla fall. Och små-orden och de korta fraserna sitter som en smäck!




Träning

Igår joggade Zak och jag. Vi har en bra runda precis utanför dörren där hela sista sträckan går längs med havet. Och runt omkring sjuder det av liv - människor som promenerar på kajen, andra motionärer och cafégäster. Det är fint. Och förhoppningsvis väldigt bra för hälsan...



Jag har haft ett antal joggingperioder i mitt liv. Varvade med starkt ogillande. För även om det ibland kan vara riktigt skönt att ge sig ut och springa, är det bästa med alla joggingturer att man känner sig så nöjd efteråt! Men. Att springa tillsammans med någon annan kan även göra själva joggingturen till en givande upplevelse.

Zak följer ett träningschema från en bok om jogging och när vi är tillsammans brukar han se till att jag följer med honom ut. För vi behöver varandra - även om vi tränar på helt olika nivåer.

Jag behöver honom för att verkligen dra på mig joggingskorna och ge mig ut. Jag behöver honom för att springa lite fortare i slutet av rundan. Han behöver mig för att hålla nere tempot istället för att påbörja rundan med en spurt och göra slut på alla krafter direkt. Han kan springa två eller tre varv. För mig räcker det med ett. Men ändå tränar vi tillsammans. Och det är fint.




Tjuvtitt

 


Det var härifrån som jag köpte något idag.



Så här fint bäddades det in. Jag älskar när kläder omsveps utav tunt papper innan de läggs ned i påsen. Det får mig att tänka på förr i tiden, exklusivitet, elegans och romantik. Och det är fina saker att tänka på, tycker jag!




Favoritfiket

Idag träffade jag Dennis. Vi åt mat - han åt nudlar och kyckling ur en liten låda från 14 m2 mat medan jag kämpade för att inte spilla ut all sesamdressing som en falafelbod försett mig med. Sedan köpte jag den där kjolen! Och därefter begav vi oss till vårt café, stans bästa café, kanske världens bästa café! Det finns i alla fall inget tvivel om att det är caféet med världens bästa soffa!

Tillåt mig att presentera Magasin 11!

Beläget på den i allmänhet underbara Magasinsgatan finns det i synnerhet bästa fiket. Som också är en inredningsbutik. Och en förälskelse med femtiotalet! Tjejerna som jobbar där har rosa klänningar med vida kjolar och svarta förkläden. De säljer de finaste och mest färgglada köksredskap du kan tänka dig, italienska läskedrycker, alla möjliga sorters kombinationer av kaffe och mjölk, små pizzor och så det jag tycker är viktigast: Italiensk glass från La Via Lattea!



Det som lyfter stället till ännu en nivå är att det även gömmer sig ett litet loft inne i butiken. Ett loft som inte så många tycks känna till för det är välidgt sällan som det ockuperas av några andra än Dennis och mig. På det där underbara loftet är det så där varmt som man vill att det ska vara inomhus en riktigt ruggig decemberkväll. Det är med andra ord en aning för varmt . Men desto mysigare - eller hur?



Förutom ett bord med fyra retro stolar i turkosblå vinyl, två röda golvlampor, två bord till och ytterligare fyra stolar, finns vår soffa. Den är så djup att vi aldrig har kunnat låta bli att ta av oss skorna och krypa upp i den och oavsett hur pigg man var innan man slog sig ned, blir man alltid härligt dåsig av att luta sig mot de mjuka kuddarna och det sneda ryggstödet.



Se, där är den ju! Den omtalade soffan...





Vårt besök innefattade lite läxläsning...



...och lite läsning i Elle.

Och så glassätning förstås! I alla fall för min del. Dennis tog en milkshake istället.

Vi lämnade för övrigt kvar Elle-tidningen i soffan så det är bara att gå dit och bläddra! Dessutom skrev vi en liten hälsning i den.




God morgon!

God morgon skriver jag för förhoppningsvis har ni varit kloka och gått och lagt er vid det här laget och ser inte min text förrän efter åtminstone åtta timmars givande sömn. Ville bara meddela att idag händer det spännande saker! Idag ska nämligen min fina vän Dennis och jag sitta på vårt favoritcafé mest hela dagen - från lunchtid till stängningsdags hade vi tänkt oss! Detta innebär att jag inte kommer att skriva något under dagen men att det blir en fantastisk presentation av caféet framåt kvällen. Och så kanske ni får se den finfina kjolen som jag skrev om tidigare. Kanske.

Vad pysslar ni själva med en onsdag som denna?




KJOL!

Nu har det hänt igen. Jag har fallit handlöst för ett klädesplagg. Hur kan jag vara så galet förtjust i kläder egentligen? Förutom Zak är kläder det absolut bästa jag vet! (OK, kanske mamma och pappa hamnar före kläder också. Ibland.) Kläder är det bästa som finns och just nu har jag fallit helt pladask och huvudstupa för en fantastisk kjol som det fullkomligt skriker Erica om. Så fruktansvärt fin är den. Och jag är villig att offra väldigt mycket för att få ha den på mig igen, för att få ha den hängandes i min garderob. Allt förutom mina relationer är jag beredd att offra. Problemet är - som vanligt - priset. Det var länge sedan jag reflekterade över vad ett plagg egentligen är värt. Allt kostar för mycket men jag vill ha det ändå.

Vad gäller den här kjolen:
Oemotståndlig? Ja
Värd sitt pris? Nej
Tänker jag köpa den ändå? Antagligen och förhoppningsvis

Så nu sitter jag här och kan inte riktigt bli av med oron att kjolen ska gå förlorad, att någon annan ska hinna före. Det är jobbigt. Fast smått underbart också på sätt och vis.


Något plagg ni har kämpat för att kamma hem? Något som ni trånar desperat efter just nu? Berätta!




Moas fantastiska tävling!

Denna tös har kommit på den fantastiska idén att ägna en hel vecka åt rosetter på sin blogg! Dessutom har hon lyckats knåpa ihop hela 55 stycken som någon läsare med kvinnliga förebilder ska få hemskickade om ungefär en vecka. Jag tog mig friheten att skriva ned vad två utav hennes rosetter tänker - tydligen kommer de från England.



För att delta i tävlingen är det bara att klicka här.




Rosetter

Det blev några fler...



Stor, kolsvart sammetsrosett att ha under hakan, i höjd med nyckelbenen.



Lila och grön rosett med två små hjärtan som kan virvla fritt i vinden - och så ett stabilt hjärta i mitten för trygghetens skull.



En liten pastelldröm med ett flygande hjärta...

Alla rosetter är fästa för hand och de är nästan lika fina på baksidan som på framsidan - inga stygn eller trådar syns! Noggrannhet är i princip mitt signum vad gäller... ja, vad gäller gäller det mesta faktiskt (och ja, mitt rum är nästan helt städat nu!).

Om någon dag tänkte jag fortsätta mitt arbete i rosettverkstaden. Då kommer jag även att komplettera vissa med så kallade badges (i fortsättningen kallade knappar). Tänk er något i sammet med Audrey Hepburn på till exempel. Det hade varit tjusigt, inte sant?

Kan även tillägga att rosetterna är till salu. Skriv till [email protected] eller kontakta mig på något annat sätt om du är intresserad. Min idé är även att du själv ska kunna välja motiv på knappen. Eller att skippa rosetterna helt och bara införskaffa en knapp om du inte delar passionen för dessa ljuvliga små knutar... Låter det som en bra idé? 




Vad brevbäraren lämnade

Det kom en adressändringslapp från Moa idag. Hon hade lämnat ett meddelande. Ett mycket kort sådant. Men det sade allt och mer hade varit överflödigt.







J'adore des nœuds de ruban ♥

Jag har gjort rosetter igen.

Ett sött litet par att ha i håret, som rejäla manschettknappar eller kanske som broschpar på koftan och väskan.



En blekt rosa rosett med guldfärgat hjärta i metall. Perfekt att ha i halsringningen på vilket svart plagg som helst.



Tre saker du inte kände till om mig

♥ Jag har aldrig köpt en chokladkaka från Marabou, trots att det är gott. Daim har jag köpt, blockchoklad likaså men aldrig någonsin Marabouchoklad.

♥ Så sent som någon gång förra året, försod jag att farbror Melker inte var tillsammans med Malin i Saltkråkan utan att han var hennes pappa.

♥ När jag var liten gick jag omkring med Alfapet-A:n i jackfickorna. A var tydligen en väldigt fin bokstav på den tiden. Tyckte jag i alla fall.

Vad känner jag inte till om er? Berätta!




Vad som egentligen hände

Jo jag var ju på Storan och såg NK's visning här om dagen och sedan några dagar tillbaka finns en sammanfattning av spektaklet. Titta på videon nedan och förundras över couturens skönhet (och kika på min nacke och hårknut som är i bild ganska ofta - närmast scen till vänster om någon är intresserad, blink blink).







Vår film

Ni vet hur många par brukar ha en speciell låt tillsammans. Zak och jag har ingen sådan låt. Vi har en film istället. Så jag tänkte berätta lite om den nu.

Vår film heter 2 Days In Paris. Och det är världens bästa film. Jag är galen i film och har så många olika favoriter men den här tar hem första pris.

Amerikanen Jack och franska Marion är bosatta i USA men har rest runt i Europa ett tag. Innan de återvänder till staterna ska de tillbringa två dagar i Marions hemstad - Paris. Där möter de Marions familj, hennes vänner och kanske framför allt: Hennes föredetta pojkvänner.


Det här är nog en utav de allra bästa scenerna. Verkligen klockren. Och det fullkomligt myllrar av bra scener och dialoger i den här filmen! Det är intensiteten i Jacks och Marions relation som gör filmen så bra. Det är olidligt, deras dialog är fylld med sarkasm men det är ändå inget nedbrytande förhållande det egentligen handlar om.

Undertiteln säger även den en hel del: He knew Paris was for lovers. He just didn't think they were all hers.

Se den!


Vilken är er absoluta favoritfilm?




Musik

En liten låtlista till alla er som bara vill höra fin musik som man blir glad utav, kanske inte kan sitta still till och framförallt inte kan låta bli att sjunga med i!

Peter, Bjorn & John - Young Folks



Sandi Thom - I Wish I Was a Punk Rocker



Feist - My Moon My Man



Deichkind - Remmidemmi



Nôze- Kitchen



Yelle - Ye Veux Te Voir



Brigitte Bardot - Moi Je Joue



Jarvis Cocker - Fat Children



Det blev en väldig blandning och en salig röra men nu har ni i alla fall ett antal glada låtar att fylla fredagen med. Eller så kan ni spara dem till söndagen eller sämre tider i största allmänhet. Och så kan jag berätta att jag lade upp Youtube-videos eftersom jag tyvärr inte har Spotify. Hoppas att ni gillar't!




Två fina musikaliska män


Brendan Benson (längst till vänster) från The Raconteurs är mager, musikalisk och ser precis lagom sliten ut. Jag hade en crush på honom för några år sedan.


 

Jarvis Cocker har inte bara ett roligt efternamn utan är även skinnier and geekier than most (vilket vi alla vet är två mycket bra kvaliteter...)!

Vilka musikaliska män (och kvinnor) bultar ditt hjärta lite extra för?




Vogue

Idag har September Issue premiär! Fast jag ska inte se den än. Inte idag. Men snart hoppas jag! Blir man inte helt tokig utav trailern!?!!







Mysdag!

 


Vi åt våfflor till frukost idag. För mysighetens skull.

Förhoppningsvis blir hela dagen mysig: Det finns absolut inget som jag tvungetvis måste göra, det är fredag och det småstormar ute så det är extra mysigt att vara inomhus. Typiskt baka kaka- eller se på film-väder. Och så visas ett avsnitt av nya favoritserien The Inbetweeners ikväll, tätt följt utav Live at the Apollo. Och så lite socker på det!

Vad har ni för fredagsplaner?




Hjälp!

OK, jag behöver er hjälp. Jag är nämligen på jakt efter ett antal produkter och skulle därför behöva tips och råd från bättre vetande. Tveka inte att informera mig!

Vad mitt ansikte behöver
♥Rengöring
♥Någon kräm som ger fukt
♥Peeling
Jag har normal hud som troligen är något känslig. Jag vägrar använda smink så jag vill absolut inte ha något som färgar, bleker, fyller ut eller på andra sätt endast gör min hy finare vid själva användadet av produkten. Produkterna får hemskt gärna komma från samma märke. Hittills har jag sneglat en del på Make Up Store's hudvård, Dermalogica, Benefit Cosmetics och Philosophy...

Vad min kropp behöver (förutom kramar)
♥Lotion
♥Peeling
♥Shower Gel
Har känslig hud tror jag... rätt torr också - i alla fall händerna men dem försöker jag redan att ta hand om! Funderar på att köpa lotion och peeling från Björk & Berries för att deras smultronserie doftar så fantastiskt gott!

Det är ett absolut superduperplus om förpackningarna dessutom är fina! Tack på förhand.




Tre ytterplagg från Sjöstedt

Tre plagg från Ida Sjöstedt som någon gärna kan få ge till mig...


Kappan till vänster hade varit helt perfekt att ha i vinter, kappan i mitten är fullkomligt onödig för min del men oj så fin den är och kavajen till höger är ren perfektion.




Sagolika skapelser i Begränsad Upplaga

På kvällen var det dags. NK hade fin visning med sagotema på Storan. Allt var väldigt tjusigt. Efter att ha stått utanför och väntat samt blivit intervjuade av GT (det gällde svininfluensan), lotsades vi igenom vänstra garderoben, vidare på en röd matta och slutligen in i ett mingeltält där all serveringspersonal var utklädda till sagoväsen.







Jag försökte bli mätt på snittar. Som utlovat, bjöds det även på champagne. Som den nykterist/absolutist jag är, tog jag en flaska vatten med Hunkydorystämpel istället.



Här har vi flickan som jag drog med mig!



Vi hade en fruktansvärd tur med platserna! Visserligen medförde dem en lättare nackspärr vid ett utav numrena men vi satt verkligen närmast scenen av alla! Kunde se tygerna och detaljerna hur bra som helst.



Precis i början visades en hel rad med fantastiska kläder. Jag ville ha på mig allt  - allra helst den här sammetsklänningen.



Någon sjöng - Velvet?







Både Snövit och en nallebjörn var med på ett hörn...



Och så var det dags för final.... Så himla tjusigt!







Det allra finaste var en konstnärsklänning med penslar och tillhörande palettväska från Lovisa Burfitt. Åh jag tycker bara mer och mer om den kvinnans kreationer! Att klänningen dessutom har det bedårande namnet La petite robe de l'artiste (artistens lilla kläning) och att dess skapare har studio i närheten av där vi ska bo gör ju inte saken sämre direkt...



Och så fick vi varsin goodie bag! Är det inte alla flickors dröm att gå på fint kalas och sedan få ta med sig en lika fin påse hem - fylld med onödiga småsaker?

Min goodie bag innhöll följande:

Scholl perfekt nagelbehandling
♥ Två minimascaror från Lancôme
♥ En liten lapp med reklam för Lancôme samt ett erbjudande om att man kunde växla in lappen mot en gåva (om man är bland de 100 första vill säga...)
Anti-friss-gelé från L'oreal

Inte visste jag att jag behövde de här produkterna men tacksam och glad förblir jag allt ett tag till!



Efter hela spektaklet tog vi en kvällsfika. Det blev en brownie med valnötter för min del och en pistasch-muffin med hallon till Amanda. Sedan gick vi till stationen, Amanda åkte iväg och jag fyllde på pengar till mobilen och köpte med lite färdgodis till den ca. 15 minuter långa resan hem. Lyckad kväll!

Och en sak till! Vi såg Lars Wallin! Han var lång och ståtlig och oerhört välklädd!





Kära läsare...

Det blev ju några frågor att besvara trots allt! Tusen tack.

bor du i paris? hur är det där?
Snart bor jag där! Den 1 oktober går flyget till Paris och sedan vet vi inte när vi återvänder. Kanske blir det ett Sverigebesök till jul, kanske inte. Det är skönt att inte veta. Så vitt jag vet är det en helt fantastisk stad men då är det kanske bra att känna till att mina erfarenheter grundar sig på ett antal Parisbesök som samanlagt inte varat längre än omkring två veckor.

var har du fått tag i bilden på eiffeltornet?
Den kommer från vårt älskade IKEA. Det följde med några andra fina Parismotiv också. Mitt rum har blivit så mycket finare sedan de sattes upp - mer personligt och mer franskt!



Har du sökt jobb i Paris än eller gör du det när du kommer dit? Vad kan du tänka dig för jobb?
Jag har sökt ett jobb fast det är egentligen inget jobb utan en praktikplats. Jag kan tänka mig att jobba med det mesta tror jag. Funderar på att söka till telefonintervjuare som ringer upp folk i Sverige. Har en kompis som jobbade med det när hon var i Paris och det var inte speciellt kul men betalade hyran. Dessutom finns det ju en hel del Ben & Jerry's-glassbarer att försöka tigga jobb hos. Sedan är det faktiskt inte hela världen om vi inte lyckas hitta några jobb: Vi har ju trots allt lite sparpengar och så länge vi inte är luspanka när vi återvänder till Sverige, gör det kanske inte så mycket om några kronor försvinner från sparandet heller... Jag har precis börjat lugna ner mig inför den ekonomiska problematiken faktiskt. Det känns betydligt viktigare att ta sig tid till att njuta av staden än att tjäna pengar. Sedan måste vi ju självklart överleva men jag tror nog att vi ska lyckas med det. Kärlek och vatten kan man leva både gott och länge på!

Vart bor Zak någonstans? Är han fransman? Brukar han viska franska kärleksord till dig?
Zak bor på andra sidan älven - i den delen av staden där syslöjden såg ut så här på 30-talet.



Han är inte fransman men talar flytande franska eftersom han bodde utanför Paris från 8 månaders ålder tills han fyllde 4. Och nej, han viskar inte franska kärleksord till mig men han säger fina saker på svenska. Lagom högt.

Vad ska du göra i Paris?
I Paris ska jag strosa på gatorna, alltid klä mig fint, köpa frukost på boulangerierna, försöka förstå vad folk säger och själv bli bättre på att uttrycka mig, äta crêpes, luncha i någon park, till exempel Champ de Mars, tills fingrarna blir stelfrusna av köld, promenera ännu mer, gå på museer, jobba om jag har lyckan att finna ett jobb, pussa på min pojkvän, gå till tvättomater och städa, laga goda middagar och göra lunchlådor av det som blir över, kanske dansa och framför allt ska jag njuta av att befinna mig i världens finaste stad!

Vad för musik lyssnar du på?
Jag tycker om P3, Arctic Monkeys och Franz Ferdinand. Sedan finns det en massa andra låtar jag också tycker om och så älskar jag house/electro. Progg är väldigt kul så det har jag också lyssnat en del på. Mammas MNW-LP finns här på rummet men har inte spelats på ett ganska bra tag tyvärr, detsamma gäller Risken Finns. Jag är väldigt förtjust i The Cardigans och tycker att Nina Persson har en fantastisk röst. Jarvis Cocker är bland de coolaste personerna på denna jord och Lykke Li's Dance Dance Dance är så underbar att jag skulle kunna ha den på repeat livet ut.

Var har du fått tag på det stora eiffeltornet - eller är det bildredigering?
Eiffeltornet är ett stort 3D-pussel som mamma, pappa, Zak och jag satte ihop under en natt och en dag. Nu har det stått på en skänk i köket under några månader och vi har förbjudit mina föräldrar att demontera det. Det är ju så fint! Det är så himla roligt att pussla förresten - man borde göra det oftare.




I sagornas värld...


Ikväll händer det fina grejer. Då är det nämligen dags för NK's lilla evenemang med sagotema och uppvisning av kreationer från Lars Wallin, Fifth Avenue Shoe Repair och Filippa K. Dessutom ska det tydligen bjudas på champagne och snittar. Trevligt, inte sant?

 



Strålande dag

Idag har varit en riktigt bra dag!

Zak och jag vaknade och åt frukost framför ett nytt avsnitt av The Mentalist (grymt bra serie - se den!). Vi tog det lugnt. Jag fotade lite - inlägget nedan är resultatet av det - och sedan åkte vi in till staden för att köpa presenter till två vänner.


Vi köpte tre sorters Kusmi Tea i pyttesmå plåtaskar till en tetokig tjej.


Och den här till en flicka som älskar blått och ska resa till Cambridge för att bättra på sin engelska.

Sedan sa Zak och jag tillfälligt hej då till varandra och så vandrade jag iväg för att träffa min fina vän Dennis. Vi spanade efter väskor och fikade på vårt alldeles egna favoritcafé (mer info om det kommer nästa vecka) där Dennis drack latte och jag åt cappuccino- och italiensk chokladglass från La Via Lattea.

Sedan kom även Zak dit och så satt vi där ett tag och hade det trevligt i största allmänhet. Därefter begav vi oss tillbaka till butikerna för att få köpt en väska till Dennis. Den kom för övrigt från Tiger of Sweden.

Sedan sade vi farväl till Dennis och så begav Zak och jag oss till Sannegårdshamnen för att äta pizza med mexikanska kryddor. Vattnet var dammigt men pizzan förrädiskt god. Efter det stosade vi vidare längs Norra Älvstranden för att sedan gå in på nästa restaurang där min låtsassyster (som inte alls är min syster) och mina föräldrar precis hade avslutat sina huvudrätter. Vi slog oss ned och deltog i efterrättsätandet och sedan gick vi hem.

Nu ska vi se på finalen av So You Think You Can Dance och därefter är det sängdags. En himla lyckad dag helt enkelt!

Och så köpte jag något fantastiskt fint idag men det får ni se mer utav imorgon...




I don't need my artsy pants





See you soon ♥





Ask me something!

Jag har tagit en icke välförtjänt paus i städandet (pausen har varat i ca. 20 timmar medan städandet kanske höll på i en timma....) men jag klandrar mig inte. Jag har ju fortfarande lov! Har som mål att bli klar tills jag börjar jobba på lördag eftermiddag i alla fall och det borde jag ju klara, eller hur?

Hur som helst. Jag vet att detta fortfarande är en liten, liten blogg i den stora internetrymden men ivrig som jag är kunde jag inte hitta något tillräckligt starkt argument för att vänta tills fler har hittat mig.

Så nu blir det frågestund
.

Ni ska veta att jag inte förväntar mig ett särskilt stort intresse från någons sida faktiskt men får jag en fråga, har jag i alla fall en fråga att besvara så oavsett hur minimal listan med frågor blir (om det ens blir en lista), tycker jag att det är värt det. Hoppas att ni håller med.

Så tveka inte att skriva en fundering eller något ni undrar över. Just nu känns det dessutom som att det får handla om precis vad som helst! Vilka möjligheter...

1,2,3 Fråga på!




Oreda!

 
 


Seriöst: Så här får det bara inte se ut!!!
Tror aldrig att jag har låtit mitt icke-städande gå så här långt. Och det får bli enda gången för nu vantrivs jag. Egentligen är mitt rum jättefint! Verkligen! Så nu lägger jag upp ett antal "skämmiga" bilder på mitt grymt ostädade rum för att därefter ta itu med oredan och göra rummet fint igen! Inget mer bloggande förrän allt är tip top. Eller tills allt i alla fall ger intrycket av att vara tip top. ;)


 


"Efter-bilder" kommer när stöket har försvunnit från golv, bord och andra ytor som jag fram tills nu har ansett vara passande för avlastning av kläder, papper och annat bråte. Önska mig lycka till inför denna mastodontuppgift!





RSS 2.0