♥

Det blev ett intressant sista dygn i Paris. Tisdagen gick åt till att städa lägenheten och vi fick även ett litet besök av ägarinnan. Allt var frid och fröjd. Pojken och jag tog en fin promenad på kvällen och var de enda gästerna på cidreriet med våra favoritcrêpes. Sedan gick vi hem, försökte ta till oss Paris så mycket det bara gick, absorberade ögonblicken. Vi gick och lade oss vid midnatt, i tron att vi skulle få hela sju timmars god sömn. ffdMen så blev det inte.

Klockan tre vaknade jag. Det lät som att det regnade rejält. Men det var inte utomhus som det regnade. Utan inne i lägenheten! Vattnet rann från våningen över, längs med de rör som finns i ett hörn i varje rum. Vi fick dra undan möblerna och jag försökte torka upp vattnet med hjälp av en trasa. Smått omöjligt. Pojken skyndade upp till lägenheten ovanför, som hade fått ett sisådär tio centimeter högt vattenlager över hela golvet (heltäckningsmatta dessutom). Elen hade gått där, så jag fick lov att fortsätta mitt vattenuppsamlande i mörker, med lite ljus från korridoren och natthimlen som enda belysning, så att inte samma sak även skulle hända oss.

Efter ett tag kom brandmännen. Pojken min fick lotsa runt dem. För det behövs en liten badge för att kunna öppna nästan alla dörrar. Och någon sådan hade ju förstås inte brandmännen. När ingen öppnade dörren till lägenheten nedanför oss, kallades ytterligare några brandmän in. Sådana med SWAT-känsla. Det fanns tydligen planer på att krossa en ruta för att se om vattnet trängt in även i våningen under. Nu krossades ingen ruta men det var ändå en upplevelse när fem uniformsprydda typer, med silvriga hjälmar i händerna och svarta kängor gick igenom vår lägenhet och ut på balkongen. Mitt i natten.

Så småningom kom en elektriker och fastställde att vi kunde tända ljuset. Och någon gång fick brandmännen upp sin "vattendammsugare" till lägenheten ovanför och till slut slutade det att rinna in vatten i vår lägenhet. Och på något sätt lyckades jag torka undan allt vatten. Vatten i sovrummet, vatten i köket och en liten pöl i badrummet.

Polisen var också där. Och en man som hade lite ansvar för lägenheten ovanför lånade ut sin mobil så att vi kunde ringa till vår lägenhets ägare.

Förstår ni vilken tur det är att läckan inte uppkom i vår lägenhet? Vår försäkring var uppsagd sedan några dagar tillbaka och vi hade inte kunnat ha mer tur i oturen. Och de med lägenheten ovanför hade som tur var en försäkring.

När det hade lugnat sig, satte vi oss i badrummet och åt fruktyoghurt, pojken och jag. Vi fixade i ordning lite saker och gick sedan och lade oss omkring 05.30. Med fuktskadade golv omkring oss.

Sedan höll vi dessutom på att komma för sent till flyget! Våra väskor var grymt tunga så vi fick ta en taxi. Men det stannade bara en var tionde minut så där. Och vi var inte först i kön. Vilket stressmoment!

Nåväl. Det var väldigt fint att träffa mamma och pappa igen i alla fall. Nu är vi hemma igen. I ett grått och duggregnigt Göteborg där det luktar natur istället för utomlands.

Last night was the weirdest in my life. I woke up to what I thought was rain but in fact it was a water leak from the apartment above us. The following hours were spent on collecting water from the floor in the dark and having five SWAT team-looking firemen stand on our balcony. And eating yoghurt in the bathroom.

I'm bak in Sweden now. It was great to see my parents. But I miss that smell of abroad.