En presentation

Jag fick ett önskemål om en liten presentation kan man väl säga. Så här kommer den.

Hej, jag heter Erica. Jag är ensambarn och om sju dagar fyller jag 20 år. Jag är född på en söndag och det är jag väldigt glad över. För ett söndagsbarn sägs vara något alldeles speciellt. Och det låter ju inte helt fel.



Pappa och jag


Jag är en drömmare. Fast aldrig på nätterna. Och så är jag rätt välförankrad i jorden också. Och en romantiker ut i fingertopparna. Ibland tänker jag för mycket på saker istället för att faktiskt göra dem. Som att sy till exempel. Jag älskar att sy men gör det på tok för sällan. Fast sedan är jag rätt bra på att göra saker med. Men jag behöver oftast en extern motor. Ett projekt. Utan ett projekt blir jag rastlös och apatisk på samma gång. Det är när man faktiskt gör något som man känner sig levande. Och det tycker jag om.

Min pojkvän har sagt att jag är lite binär: Det är allt eller inget som gäller. Det kan vara jobbigt men jag tycker ändå om att vara sådan. Med en massa känslor. Aldrig avtrubbad.

Jag är uppvuxen i ett litet samhälle som heter Bollebygd. Först bodde jag mitt i skogen. Sedan flyttade vi till ett bostadsområde så att det bara var skog på en sida av huset. Under hela min uppväxt har jag utsatts för väder och vind i samband med dagis- och skolutflykter. Jag är inte så förtjust i utomhus faktiskt. Det är mest kallt.



De sötaste bilderna på mig som liten


Jag läste NV på Donnergymnasiet i Göteborg. I ettan flyttade mamma, pappa och jag till en lägenhet en sisådär sju minuter till fots ifrån Donner. Under andra året blev jag tillsammans med den finaste pojken på jorden. Han heter Zak. Vi gick i samma klass och efter skolan brukade vi gå hem till mig och laga mat och titta på OC eller One Tree Hill. Det som gick på TV några minuter över fyra.

När gymnasietiden var över kändes det väldigt klokt att göra någonting annat än att plugga ett tag. Så pojken och jag flyttade till en liten etta i Paris. Den fick vi tag på tack vare några vänner till Zak och hans föräldrar. För de bodde i Frankrike under några år i början av 90-talet.

För att betala hyran jobbar jag ungefär åtta timmar i veckan i Paris. Då leker jag med och tar hand om några svensk-franska barn. De är sju, fem och ett år gamla. Mest är jag där för femåringens skull. För hon är inte så värst förtjust i att prata svenska. Det försöker jag att ändra på.

Till hösten ska jag börja plugga igen. Och jag har ungefär tusen tankar kring det där. Trots att jag egentligen redan vet hur det kommer att bli. Men det får ni läsa mer om någon annan gång.

Vilka är ni?



A text about me. A presentation. Translate it here.

Feel free to tell me who you are.

Kommentarer
Postat av: julia.

nämen åh vad fint du skriver om dig själv! åh! var det svårt att får jobb i paris? skall du flytta tillbaka till gbg och plugga elelr skall du stanna kvar i paris och läsa där?

2010-03-18 @ 16:31:39
URL: http://julia.blogg.se/
Postat av: karla

mys! tänk om man kunde flytta till frankrike bara sådär...

2010-03-18 @ 18:25:33
URL: http://togepi.blogg.se/
Postat av: Lady Thirty

så fint!!!

jag är också ett söndagsbarn :D

så vem är jag? jo jag är en tecknad fröken som klär mig i allt möjligt, jag tror inte att nåt skulle få mig att skämmas :)



kramelikram

2010-03-19 @ 23:33:18
URL: http://ladythirty.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0