♥

Nu är det dags att svara på era frågor. Tusen tack säger jag bara! Ibland blir mina svar väldigt, väldigt långa. Men vem vet, någon kanske finner dem intressanta. Och annars kan man ju alltid hoppa över till nästa fråga.

Jag undrar hur ni tänker om framtiden? Är Paris "bara" ett äventyr innan ni tar er tillbaka mot Sverige, eller planerar ni att verkligen stanna typ för alltid?
Paris är nog mest ett äventyr. I alla fall just nu. Vi ska båda börja plugga till hösten igen och studietiden kommer inte att utspela sig i Frankrike.

Jag undrar hur du och din pojkvän träffades. Hela historien, för kärlek är så fint.
Hela historien får ni läsa en annan dag. Snart. Jag har redan skrivit ned allt men det finns en bättre dag att visa den på. Så håll till godo.

Hur kommer det sig att ni bor i paris?
Det beror på ett antal olika saker. Vi är båda väldigt förtjusta i staden - Zak eftersom han växte upp här och tycker om att prata franska och jag eftersom den där romantiserade bilden av Paris - den med vackra kläder och människor, inspiration, gamla broar och konstnärer - för evigt finns i mitt hjärta.

Sedan finns det ju lite praktiska aspekter. Efter studenten behövde jag verkligen få vara borta från allt vad studier innebär (Zak hade nog kunnat fortsätta plugga direkt men jag tror att det är väldigt bra för honom med att göra någonting annat ett tag. Fast han sitter ju här i Paris och pysslar med sina matteböcker ändå men det är ett eget val.). Men det är ju inte så himla kul att stanna kvar hemma i Sverige om man inte har något att göra. Samtidigt kunde vi få ett perfekt litet boende till ett bra pris tack vare några vänner till Zaks familj. Så då flyttade vi hit!

Jag ska fråga om fransyskorna: är de så vackra och kulturella som jag föreställer mig dom?
Så här är det: Det finns mer folk här. Och därmed finns det fler vackra, kulturella kvinnor här men också fler vardagliga kvinnor. Fast sedan vill jag gärna tro att vår bild av fransyskorna faktiskt stämmer, i alla fall lite grann. För visst ser man en del svarta strumpbyxben med nätta klackar på fötterna, när man kikar ut på perrongerna från métrofönstret. Och visst sitter fransyskorna ute på caféerna till sent på kvällen, med både cigaretter och vin (om nu lättare droger ska klassas som något kulturellt vill säga). Sedan har väldigt många fransyskor märkesväskor (eller kanske väskor som ska se ut att vara märkesväskor, jag vet faktiskt inte vilket som stämmer) och jag har även en känsla av att de äldre fransyskorna håller sig slanka och eleganta lite längre i Paris än i Sveriges städer.

För någon vecka sedan i métron, såg jag en tjej som nog var några år äldre än mig men inte mer än 25. Hon var så vacker. Riktigt "améliesque" med mörka, stora ögon, mörkt hår och röda läppar. Jag vill till och med minnas att hon hade en basker på sned. Och så pratade hon glatt på franska med sitt sällskap. Någon man. Det var riktigt fint måste jag säga. Annars är det ganska knapert på baskerfronten. Mest turister som har det. Synd. För det är ju så fint. Men här kan jag bara inte med. Det blir lite för klyschigt. Hur som helst, för att sammanfatta det hela: I Paris finns det vackra fransyskor. Men jag tror snarare att det beror på att Paris är en stor stad, än att de kommer från Frankrike.

Jag undrar hur ni gjorde innan flytten till Paris, hur ni tjänade pengar för att ha råd med allt. Vart har du jobbat (Liseberg, har jag för mig)? Hur fick du jobb?
Helt rätt, jag sommarjobbade på Liseberg. Sökte till ett antal olika ställen - bland annat IKEA vars rekryteringsmetod visade sig innehålla en helt oväntad liten telefonintrvju (tror att det gick rätt bra, men sedan dog det ut när jag fick jobbet på Liseberg) - och fick gå på några gruppintervjuer hos Liseberg innan jobbet blev mitt. Jobbet var helt galet bra! Sålde glass, korv, popcorn, spunnet socker och annat gott och trivdes hur bra som helst. Pengarna som jag tjänade där, har gått till Parisvistelsen - och en hel del andra saker med. Alldeles för mycket prylar till exempel. Sedan har vi även använt sparpengar. Sådant som våra fina föräldrar och släktingar har försett oss med under uppväxten (vi tackar och bockar). Zak och jag betalar lika mycket för det här året och med våra små jobb här i Paris, tjänar vi sammanlagt ihop tillräckligt för att betala hyran.

Vilken är din favoritbok och favoritfilm, alternativt de tre bästa av allihop.
Vi börjar med böckerna för det är svårast - tyvärr inte eftersom jag har så många att välja på utan för att jag läser på tok för lite och dessutom är kräsen när det gäller handlingen. Och de böcker jag tycker om har jag glömt bort detaljerna i. Det finns många böcker som jag minns att jag tyckte om, däremot vet jag inte om det fortfarande gäller. En bok som jag i vilket fall som helst alltid kommer att gilla är Anna Gavaldas Tillsammans är man mindre ensam. Förutsatt att jag inte behöver räkna med epilogen som fördärvar hela läsupplevelsen. Så till er som mot förmodan inte har läst den här boken (eller sett filmen): Hoppa över de sista 15 sidorna. På riktigt. Läs dem inte.

Just nu läser jag faktiskt en bok. Även om det blir lite stötvis. Ängelns lek heter den och om de resterande 450 sidorna håller samma klass som de jag redan har läst, kommer den att bli en favorit.

Sedan måste jag faktiskt få nämna den helt fantastiska boken Fashionista som jag avgudar trots att den inte är något skönlitterärt verk och att jargongen är ganska fjantig. Den är turkos och stängs med ett litet, svart tygband. Inuti kan man läsa om allt som har med kläder, väskor, skor, hudvård och andra underbara ytligheter att göra.

Generellt sett tycker jag om böcker om kärlek. Fjompigt, fint och vardagligt om en flicka som ska vinna över en vacker pojkes hjärta. Sådana böcker faller jag för. När mamma hade varit i USA en gång, köpte hon med sig en bok till mig som enbart var skriven som msn-konversationer. Den tyckte jag om. Väldigt lättläst men beroendeframkallande. Och man blir ju faktiskt lite stolt när man kommer på vad de amerikanska förkortningarna står för. Fast en favoritbok var det kanske inte.

Tipsa mig gärna om böcker förresten! För det är faktiskt väldigt mysigt att läsa en riktigt god bok, en sådan som man bara inte kan släppa.

Över till filmerna då. Som jag umgås med betydligt oftare. Jag har ju min favoritregissör Hans Weingartner som har gjort två fantastiska filmer vid namn De feta åren är förbi och TV Lies. Sedan tycker man ju om Amélie från Montmartre men den är en sådan självklar klassiker hos oss alla att ingen egentligen behöver nämna den (fast det kan vi ju inte låta bli).

Min absoluta favoritfilm är 2 Days in Paris. Det är Zaks och min film. Och den är så himla klockren! Se den. Ni måste! (Länken leder till ett filmklipp och en liten beskrivning som jag knåpade ihop i september.)

Favoritdoft och äckellukt?
Favoritdoften är helt klart Zaks rakgel. Det spelar ingen roll vilken sort det är - allt luktar hur gott som helst!

Äckellukten är svårare. Africana kanske. Det funkar verkligen inte. Den som kom på att man ska blanda curry och banan måste ha varit väldigt hungrig och haft ett ekande tomt kylskåp...

Vad vill du bli när du blir stor? Vad drömmer du om att få jobba med?
Jag vill bli produktutvecklare. Det låter kreativt och bra tycker jag. På en realistisk nivå. Så kan man få vara civilingenjör men ändå jobba med estetik. Självklart hade det varit roligt att jobba som modedesigner men jag tror att branschen är för tuff för den som inte är född in i rätt kretsar. Och journalist vill jag också bli men jag har ingen lust att jobba som frilansare hela livet så det går bort det med. Nej, nu är jag inställd på det här med produktutveckling och det ser jag fram emot att förverkliga. På riktigt. Tror att det yrket skulle passa mig så himla, otroligt, fruktansvärt bra.

Kan du prata franska flytande?
Åh, om det vore så väl. Jag åkte hit med inställningen att jag skulle kunna tala flytande när jag återvände till Sverige men för en gångs skull har jag sänkt mina krav. För jag kör ett kravlöst år i år och då tycker jag att det räcker att jag kan göra mig förstådd. Jag pratar ganska lite franska här faktiskt. Men det går ändå framåt. Så vi får se hur bra min franska blir.

Är det dyrt att bo i paris (med tanke på att det är huvudstaden)?
Jag tror att det är dyrt att bo och leva över huvud taget. Och det är dyrt här, men det är det nog i Sverige med. Zak reflekterade över det idag faktiskt. Påpekade att ingen av oss reagerade över att pastarätterna kostade 100 och 150 kronor. I Sverige äter vi aldrig lunch för de summorna! Men man får se till att göra sådana saker ibland och verkligen njuta av de tillfällena. Sedan har man ju inte så bra koll på vad euron är värd - det blir alltid att man avrundar till en tia. Och det räcker att en euro motsvarar elva kronor istället, så blir allting genast ganska mycket dyrare - utan att vi riktigt märker av det.

Hur mycket får ni betala för er lägenhet?
548 euro i månaden för att vara exakt.

Är fransmännen så otrevliga som alla säger att de är?
Nej, jag tycker inte det. Jag är lite rädd för en utav våra "gardienner" (fastighetsskötare) som det så fint blir på fransksvenska. Vet aldrig riktigt om han är glad eller förbannad. Men det beror nog mest på att jag inte förstår allt han säger. I övrigt tycker jag nog att de flesta är snälla som folk brukar vara.


Åh, tack snälla ni för alla fina frågor! Hoppas att ni orkade läsa svaren också.